/Rubriken upphör att gälla U:2015-07-15/ Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. /Rubriken träder i kraft I:2015-07-15/ Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden

SFS nr
1998:896
Departement/myndighet
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
1998-06-25
Ändring införd
t.o.m. SFS 2015:401

Myndigheternas ansvar

1 § /Upphör att gälla U:2015-07-15/
De statliga myndigheter som anges i denna förordning har
var och en inom sitt verksamhetsområde uppsikt över
hushållningen med mark- och vattenområden. Myndigheterna ska i
samverkan med länsstyrelserna följa utvecklingen av frågor om
hushållningen med mark- och vattenområden. Tyngdpunkten i denna
verksamhet ska läggas på frågor som har stor betydelse i ett
nationellt perspektiv och frågor vars utveckling Sverige enligt
internationella åtaganden ska följa.

Boverket har uppsikten över hushållningen med de mark- och
vattenområden som omfattas av bestämmelserna i 4 kap.
miljöbalken. Bestämmelser om att Boverket ska verka för
samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag
för tillämpningen av 3 och 4 kap. och 6 kap. 19-21 §§
miljöbalken finns i förordningen (2007:1065) med instruktion
för Boverket. Boverket har dessutom allmän uppsikt över
hushållningen med mark- och vattenområden.

Länsstyrelsen har uppsikt inom länet över hushållningen med
mark- och vattenområden. Förordning (2008:232).

1 § /Träder i kraft I:2015-07-15/
De statliga myndigheter som anges i denna förordning har
var och en inom sitt verksamhetsområde uppsikt över
hushållningen med mark- och vattenområden. Myndigheterna ska
i samverkan med länsstyrelserna följa utvecklingen av frågor
om hushållningen med mark- och vattenområden. Tyngdpunkten i
denna verksamhet ska läggas på frågor som har stor betydelse
i ett nationellt perspektiv och frågor vars utveckling
Sverige enligt internationella åtaganden ska följa.

Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 §
regeringsformen. Förordning (2015:401).

1 a § /Träder i kraft I:2015-07-15/
Boverket har uppsikt över hushållningen med de mark-
och vattenområden som omfattas av 4 kap. 1–7 §§ miljöbalken.
Bestämmelser om att Boverket ska verka för samordning av de
statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen
av 3 och 4 kap. och 6 kap. 19–21 §§ miljöbalken finns i
förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket.

Boverket har dessutom allmän uppsikt över hushållningen med
mark- och vattenområden. Förordning (2015:401).

1 b § /Träder i kraft I:2015-07-15/
Länsstyrelsen har uppsikt inom länet över hushållningen
med mark- och vattenområden. Förordning (2015:401).

Underlag om riksintressen m. m.

2 § /Upphör att gälla U:2015-07-15/
Myndigheterna ska, enligt den fördelning som anges i denna
paragraf, efter samråd med Boverket samt de länsstyrelser och
andra myndigheter som anges i andra stycket och som är berörda,
lämna uppgifter i skriftlig form till länsstyrelserna om
områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt
3 kap. miljöbalken.

Uppgifterna ska i fråga om områden

1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 §) lämnas av
Sametinget,

2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 §) lämnas av Havs-
och vattenmyndigheten,

3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap.
6 §) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten
inom sina ansvarsområden,

4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 §) lämnas av
Riksantikvarieämbetet,

5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av
riksintresse (3 kap. 7 §) lämnas av Sveriges geologiska
undersökning,

6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 §) lämnas av Tillväxtverket,

7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och
energidistribution (3 kap. 8 §) lämnas av Statens
energimyndighet,

8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av
använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 §) lämnas av
Strålsäkerhetsmyndigheten,

9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer (3 kap.
8 §) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom
sina verksamhetsområden,

10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 §) lämnas av Naturvårdsverket,

11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 §) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och

12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap.
9 §) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap inom sina ansvarsområden. Förordning (2011:624).

2 § /Träder i kraft I:2015-07-15/
Myndigheterna ska, enligt den fördelning som anges i
denna paragraf, efter samråd med Boverket samt de
länsstyrelser och andra myndigheter som anges i andra stycket
och som är berörda, lämna uppgifter i skriftlig form till
länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av
riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. För ett område som
omfattas av en beslutad havsplan enligt 4 kap. 10 §
miljöbalken ska uppgifterna också lämnas till Havs- och
vattenmyndigheten.

Uppgifterna ska i fråga om områden

1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 §) lämnas av
Sametinget,

2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 §) lämnas av
Havs- och vattenmyndigheten,

3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap.
6 §) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och
vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,

4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 §) lämnas
av Riksantikvarieämbetet,

5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är
av riksintresse (3 kap. 7 §) lämnas av Sveriges geologiska
undersökning,

6. av riksintresse för anläggningar för industriell
produktion (3 kap. 8 §) lämnas av Tillväxtverket,

7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och
energidistribution (3 kap. 8 §) lämnas av Statens
energimyndighet,

8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av
använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 §) lämnas av
Strålsäkerhetsmyndigheten,

9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer (3
kap. 8 §) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen
inom sina verksamhetsområden,

10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering (3
kap. 8 §) lämnas av Naturvårdsverket,

11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning (3
kap. 8 §) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och

12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap.
9 §) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden.
Förordning (2015:401).

3 § /Upphör att gälla U:2015-07-15/
Länsstyrelsen ska ta de initiativ som behövs för att det i
arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar och i planerings- och
beslutsprocesser tas hänsyn till 3 och 4 kap. miljöbalken.
Initiativen ska tas så tidigt som möjligt i processerna. När 3
och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas vid prövningen av ett mål
eller ärende, ska länsstyrelsen särskilt verka för att
riksintressena tillgodoses i den prövningen. Av plan- och
bygglagen (2010:900) framgår att länsstyrelsen ska verka för
att riksintressen tillgodoses i kommunala planer enligt den
lagen.

Länsstyrelsens arbete ska grundas på underlag från de andra
myndigheter som anges i 2 §. Om det inte finns något sådant
underlag från myndigheterna, ska arbetet grundas på det
underlag som länsstyrelsen bedömer lämpligt.

En bestämmelse om tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken i
mål och ärenden enligt miljöbalken finns i 2 kap. 6 § andra
stycket miljöbalken. Bestämmelser om att 3 och 4 kap.
miljöbalken ska tillämpas i mål och ärenden som prövas enligt
andra lagar finns i

1. lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

2. väglagen (1971:948),

3. lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

4. lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av
allmän farled och allmän hamn,

5. lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter,

6. minerallagen (1991:45),

7. lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,

8. lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,

9. ellagen (1997:857),

10. naturgaslagen (2005:403),

11. luftfartslagen (2010:500), och

12. plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2011:367).

3 § /Träder i kraft I:2015-07-15/
Länsstyrelsen ska ta de initiativ som behövs för att det
i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar och i planerings-
och beslutsprocesser tas hänsyn till 3 och 4 kap.
miljöbalken. Initiativen ska tas så tidigt som möjligt i
processerna. När 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas vid
prövningen av ett mål eller ärende, ska länsstyrelsen
särskilt verka för att riksintressena tillgodoses i den
prövningen. Av plan- och bygglagen (2010:900) framgår att
länsstyrelsen ska verka för att riksintressen tillgodoses i
kommunala planer enligt den lagen.

Länsstyrelsens arbete ska grundas på underlag från de
myndigheter som anges i 2 §. För ett område som omfattas av
en beslutad havsplan enligt 4 kap. 10 § miljöbalken ska dock
länsstyrelsens arbete grundas på planen.

En bestämmelse om tillämpningen av 3 och 4 kap. miljöbalken i
mål och ärenden enligt miljöbalken finns i 2 kap. 6 § andra
stycket miljöbalken. Bestämmelser om att 3 och 4 kap.
miljöbalken ska tillämpas i mål och ärenden som prövas enligt
andra lagar finns i

1. lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

2. väglagen (1971:948),

3. lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

4. lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning
av allmän farled och allmän hamn,

5. lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter,

6. minerallagen (1991:45),

7. lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,

8. lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,

9. ellagen (1997:857),

10. naturgaslagen (2005:403),

11. luftfartslagen (2010:500), och

12. plan- och bygglagen (2010:900).
Förordning (2015:401).

4 § Länsstyrelsen ska underrätta Boverket och andra berörda
myndigheter som anges i 2 § om länsstyrelsen anser att

1. ett ytterligare mark- eller vattenområde bör anges som
riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken, eller

2. klassificeringen eller avgränsningen i stort av ett område
som riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken bör omprövas.
Förordning (2008:232).

/Rubriken upphör att gälla U:2015-07-15/
Regionplan och översiktsplan som bedömningsunderlag

/Rubriken träder i kraft I:2015-07-15/
Lämplig användning samt översiktsplaner, regionplaner och
havsplaner

5 § /Upphör att gälla U:2015-07-15/
Den myndighet, som skall tillämpa bestämmelserna i 3 och 4
kap. miljöbalken i ett ärende, skall i beslutet ange om den
prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att
förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark-
och vattenresurserna samt med den för området gällande
regionplanen eller kommunala översiktsplanen.

5 § /Träder i kraft I:2015-07-15/
Den myndighet som ska tillämpa 3 och 4 kap. miljöbalken i
ett ärende ska i beslutet ange om den prövade anläggningen,
verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän
synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna
samt med de översiktsplaner, regionplaner och havsplaner som
är tillämpliga i ärendet. Förordning (2015:401).

Underrättelse till regeringen i vissa fall

6 § Länsstyrelserna och de andra myndigheterna ska vid
uppsikten inom sina verksamhetsområden göra regeringen
uppmärksam på om urvalet av områden av riksintresse enligt 4
kap. miljöbalken behöver regleras närmare.
Förordning (2008:232).

7 § En anmälan som en statlig myndighet lämnar till regeringen
enligt 6 kap. 21 § andra stycket miljöbalken ska innehålla
uppgift om vilken samverkan som behövs mellan staten och den
eller de berörda kommunerna för att kommunerna i sin planering
enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska

1. tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark- och
vattenområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, eller

2. skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer enligt 5
kap. miljöbalken följs. Förordning (2012:909).

Övergångsbestämmelser

2008:232

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2008.

2. För tiden före den 1 juli 2008 ska det som i 2 § sägs om
Strålsäkerhetsmyndigheten i stället gälla Statens
kärnkraftinspektion.