Lag (1999:116) om skiljeförfarande

SFS nr
1999:116
Departement/myndighet
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1999-03-04
Ändring införd
t.o.m. SFS 2006:730

Skiljeavtalet

1 § Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får
genom avtal lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän.
Ett sådant avtal kan avse framtida tvister om ett
rättsförhållande som är angivet i avtalet. Tvisten får avse
förekomsten av en viss omständighet.

Parterna får låta skiljemännen komplettera avtal utöver vad som
följer av tolkning av avtal.

Skiljemän får pröva konkurrensrättens civilrättsliga verkningar
mellan parterna.

2 § Skiljemännen får pröva sin egen behörighet att avgöra
tvisten. Detta hindrar inte en domstol från att på begäran av
en part pröva frågan. Skiljemännen får fortsätta
skiljeförfarandet i avvaktan på domstolens avgörande.

Även om skiljemännen i ett beslut under förfarandet funnit att
de är behöriga att avgöra tvisten är deras beslut inte
bindande. I fråga om talan mot en skiljedom som innefattar ett
avgörande om behörigheten gäller bestämmelserna i 34 och 36 §§.

3 § När giltigheten av ett skiljeavtal som utgör en del av ett
annat avtal skall bedömas vid prövningen av skiljemännens
behörighet, skall skiljeavtalet anses som ett särskilt avtal.

4 § En domstol får inte mot en parts bestridande pröva en fråga
som enligt ett skiljeavtal skall prövas av skiljemän.

En invändning om skiljeavtal skall framställas första gången en
part skall föra talan i saken vid rätten. Invändningar som
framställs senare är utan verkan om inte parten har haft laga
förfall och framställt invändningen så snart förfallet
upphörde. En invändning om skiljeavtal skall beaktas även om
den part som gör invändningen låtit en fråga som omfattas av
skiljeavtalet prövas av Kronofogdemyndigheten i ett mål om
betalningsföreläggande eller handräckning.

Under tiden tvisten behandlas av skiljemän eller innan dess får
en domstol oberoende av skiljeavtalet meddela sådana beslut om
säkerhetsåtgärder som domstolen enligt lag är behörig att
meddela. Lag (2006:730).

5 § En part förlorar sin rätt att åberopa skiljeavtalet som
hinder för rättegång, om parten

1. har bestritt en begäran om skiljedom,

2. låter bli att i rätt tid utse skiljeman, eller

3. inte i rätt tid ställer sin andel av begärd säkerhet för
ersättningen till skiljemännen.

6 § Rör en tvist mellan en näringsidkare och en konsument en
vara, en tjänst eller någon annan nyttighet som
tillhandahållits för huvudsakligen enskilt bruk, får ett
skiljeavtal inte göras gällande, om det träffats innan tvisten
uppstod. Dock gäller sådana avtal i hyres- eller
arrendeförhållanden, om genom dem en hyres- eller arrendenämnd
utsetts till skiljenämnd och något annat inte följer av
bestämmelserna i 8 kap. 28 § eller 12 kap. 66 § jordabalken.

Första stycket gäller inte om tvisten rör avtal mellan
försäkringsgivare och försäkringstagare om försäkring som
grundas på kollektivavtal eller som grundas på gruppavtal och
handhas av företrädare för gruppen. Första stycket gäller inte
heller om annat följer av Sveriges internationella
förpliktelser.

Skiljemännen

7 § Var och en som råder över sig själv och sin egendom kan
vara skiljeman.

8 § En skiljeman skall vara opartisk.

En skiljeman skall på yrkande av en part skiljas från sitt
uppdrag, om det finns någon omständighet som kan rubba
förtroendet för skiljemannens opartiskhet. En sådan
omständighet skall alltid anses föreligga

1. om skiljemannen själv eller någon närstående till
skiljemannen är part eller annars kan vänta beaktansvärd nytta
eller skada av tvistens utgång,

2. om skiljemannen eller någon närstående till skiljemannen är
ledamot av styrelsen för ett bolag eller någon annan
sammanslutning som är part eller annars är ställföreträdare för
en part eller för någon annan som kan vänta beaktansvärd nytta
eller skada av tvistens utgång,

3. om skiljemannen som sakkunnig eller annars har tagit
ställning i tvisten eller hjälpt en part att förbereda eller
utföra sin talan i tvisten, eller

4. om skiljemannen har mottagit eller förbehållit sig
ersättning i strid med 39 § andra stycket.

9 § Den som ombeds att åta sig ett uppdrag som skiljeman skall
genast uppge alla omständigheter som enligt 7 eller 8 § kan
tänkas hindra den vidtalade från att vara skiljeman. En
skiljeman skall upplysa parterna och övriga skiljemän om sådana
omständigheter så snart alla skiljemän har utsetts och därefter
under skiljeförfarandet så snart skiljemannen har fått kännedom
om någon ny omständighet.

10 § Ett yrkande om att en skiljeman skall skiljas från sitt
uppdrag på grund av en omständighet som anges i 8 § skall
framställas inom femton dagar från det att parten fick kännedom
såväl om att skiljemannen har utsetts som om omständigheten.
Yrkandet prövas av skiljemännen, om parterna inte har bestämt
att det skall prövas av någon annan.

Bifalls yrkandet får beslutet inte angripas.

En part som är missnöjd med ett beslut genom vilket ett yrkande
ogillats eller avvisats som för sent framställt, får hos
tingsrätten ansöka om att skiljemannen skall skiljas från
uppdraget. Ansökan skall göras inom trettio dagar från den dag
då parten fick del av beslutet. Skiljemännen får fortsätta
skiljeförfarandet i avvaktan på tingsrättens avgörande.

11 § Parterna får bestämma att ett yrkande som anges i 10 §
första stycket skall prövas slutligt av ett skiljedomsinstitut.

12 § Parterna får bestämma hur många skiljemännen skall vara
och hur de skall utses.

Om parterna inte har bestämt något annat gäller 13-16 §§.

Tingsrätten skall utse skiljemän även i andra fall än som anges
i 14-17 §§, om parterna har bestämt det och någon av parterna
ansöker om det.

13 § Skiljemännen skall vara tre. Vardera parten väljer en
skiljeman och de valda utser den tredje.

14 § Skall parterna var för sig välja skiljeman och har den ena
parten i en begäran om skiljedom enligt 19 § underrättat
motparten om sitt val av skiljeman, är motparten skyldig att
inom trettio dagar från mottagandet av underrättelsen
skriftligen underrätta den första parten om sitt val av
skiljeman.

En part som på detta sätt har underrättat motparten om sitt val
av skiljeman får inte utan motpartens samtycke återkalla valet.

Låter motparten bli att utse skiljeman inom den angivna tiden,
skall tingsrätten på ansökan av den första parten utse
skiljeman.

15 § Skall en skiljeman utses av andra skiljemän men låter de
bli att göra det inom trettio dagar från det att den sista av
dem blev vald, skall tingsrätten på ansökan av en part utse
skiljemannen.

Skall en skiljeman utses av någon annan än en part eller
skiljemän, men görs inte det inom trettio dagar från det att en
part som önskar att skiljeman utses uppmanat den som skall utse
skiljeman att göra det, skall tingsrätten på ansökan av en part
utse skiljemannen. Detsamma gäller, om en skiljeman skall utses
av parterna gemensamt men de inte har enats inom trettio dagar
från det att frågan väckts genom att den ena parten mottagit en
underrättelse från motparten.

16 § Om en skiljeman avgår eller skiljs från uppdraget, skall
tingsrätten på ansökan av en part utse en ny skiljeman. Om
skiljemannen inte kan fullgöra uppdraget på grund av
omständigheter som uppkommit efter valet, skall i stället den
som ursprungligen haft att göra valet utse en ny skiljeman. Vid
detta val tillämpas 14 och 15 §§. Tiden för att utse en ny
skiljeman är även för den part som begärt skiljedomen trettio
dagar och räknas för alla från det att den som skall utse
skiljemannen har fått kännedom om det.

17 § Har en skiljeman försenat förfarandet skall tingsrätten på
ansökan av en part skilja skiljemannen från uppdraget och utse
en annan skiljeman. Parterna får bestämma att en sådan begäran
i stället skall prövas slutligt av ett skiljedomsinstitut.

18 § När en part har ansökt om att tingsrätten skall utse en
skiljeman enligt 12 § tredje stycket eller 14-17 §§ får
domstolen endast om det är uppenbart avslå ansökan på den
grunden att lagliga förutsättningar för skiljeförfarande
saknas.

Förfarandet

19 § Har parterna inte bestämt något annat inleds
skiljeförfarandet när en part tar emot en begäran om skiljedom
enligt andra stycket.

En begäran om skiljedom skall vara skriftlig och innehålla

1. en uttrycklig och villkorslös begäran om skiljedom,

2. uppgift om den fråga som omfattas av skiljeavtalet och som
skiljemännen skall pröva, och

3. uppgift om partens val när parten skall utse skiljeman.

20 § Är skiljemännen flera skall en av dem utses till
ordförande. Har parterna eller skiljemännen inte bestämt annat,
skall den skiljeman vara ordförande som de andra skiljemännen
eller, i deras ställe, tingsrätten har utsett.

21 § Skiljemännen skall handlägga tvisten opartiskt,
ändamålsenligt och snabbt. De skall därvid följa vad parterna
har bestämt, om det inte finns något hinder mot det.

22 § Parterna bestämmer platsen för förfarandet. Annars
bestämmer skiljemännen platsen för förfarandet.

Skiljemännen får hålla sammanträde på annan plats i Sverige
eller utomlands om inte parterna har bestämt något annat.

23 § Den part som begär skiljedom skall inom den tid som
skiljemännen bestämmer ange sina yrkanden i den fråga som har
uppgetts i begäran om skiljedom och de omständigheter som
parten åberopar till stöd för dem. Motparten skall därefter
inom den tid som skiljemännen bestämmer ange sin inställning
till yrkandena och de omständigheter som motparten åberopar
till stöd för den.

Den part som begär skiljedom får framställa nya yrkanden och
motparten egna yrkanden, om yrkandena omfattas av skiljeavtalet
och skiljemännen inte med hänsyn till den tidpunkt då de
framställs eller andra omständigheter anser det olämpligt att
de prövas. Under samma förutsättningar får var och en av
parterna under skiljeförfarandet ändra eller komplettera
tidigare framställda yrkanden och åberopa nya omständigheter
till stöd för sin talan.

Första och andra styckena gäller inte om parterna har bestämt
något annat.

24 § Skiljemännen skall ge parterna tillfälle att i all
behövlig omfattning utföra sin talan skriftligt eller muntligt.
Inför avgörandet av en till skiljemännen överlämnad fråga skall
muntlig förhandling hållas, om en part begär det och parterna
inte har bestämt något annat.

En part skall ges möjlighet att ta del av alla handlingar och
allt annat material som rör tvisten och som tillförs
skiljemännen från motparten eller någon annan.

Om en part utan giltigt skäl uteblir från en förhandling eller
låter bli att i något annat hänseende iaktta ett föreläggande
av skiljemännen, är detta inte hinder mot att handläggningen
fortsätter och att tvisten avgörs på det material som finns.

25 § Parterna skall svara för bevisningen. Skiljemännen får
dock utse sakkunniga, om inte båda parterna motsätter sig
detta.

Skiljemännen får avvisa erbjuden bevisning, om den uppenbart
saknar betydelse i tvisten eller om det är motiverat med hänsyn
till den tidpunkt då bevisningen åberopas.

Skiljemännen får inte ta upp ed eller sanningsförsäkran. De får
inte heller förelägga vite eller annars använda tvångsmedel för
att skaffa in begärd bevisning.

Om inte parterna har överenskommit något annat får skiljemännen
på begäran av en part bestämma att motparten under förfarandets
gång skall vidta en viss åtgärd för att säkerställa det anspråk
som skall prövas av skiljemännen. Skiljemännen får föreskriva
att den part som begär åtgärden skall ställa skälig säkerhet
för den skada som kan tillfogas motparten genom åtgärden.

26 § Om en part vill att ett vittne eller en sakkunnig skall
höras under ed eller en part höras under sanningsförsäkran, får
parten efter tillstånd av skiljemännen göra ansökan om det hos
tingsrätten. Detsamma gäller om en part vill att det skall
föreläggas en part eller någon annan att som bevis
tillhandahålla en skriftlig handling eller ett föremål. Anser
skiljemännen att åtgärden är befogad med hänsyn till
utredningen, skall de lämna tillstånd till ansökan. Finns det
lagliga förutsättningar för åtgärden, skall tingsrätten bifalla
ansökan.

Reglerna i rättegångsbalken tillämpas i fråga om en åtgärd som
avses i första stycket. Skiljemännen skall kallas till ett
förhör med ett vittne, en sakkunnig eller en part och ges
tillfälle att ställa frågor. Om en skiljeman uteblir från
förhöret utgör detta inte hinder för att förhöret genomförs.

Skiljedomen

27 § De frågor som har lämnats till skiljemännen avgörs genom
skiljedom. Avslutar skiljemännen skiljeförfarandet utan att
avgöra dessa frågor sker det också genom skiljedom.

Om parterna förliks får skiljemännen på deras begäran stadfästa
förlikningen i en skiljedom.

Andra avgöranden, som inte tas in i en skiljedom, betecknas
beslut.

Skiljemännens uppdrag anses slutfört när de har meddelat
slutlig skiljedom, om inte annat följer av 32 eller 35 §.

28 § Återkallar ena parten ett yrkande skall skiljemännen
avskriva tvisten i denna del om inte motparten begär att
skiljemännen skall pröva yrkandet.

29 § En del av tvisten eller en viss fråga av betydelse för
tvistens bedömning får avgöras genom särskild skiljedom, om
inte båda parterna motsätter sig det. En fordran som åberopas
till kvittning skall dock prövas i samma skiljedom som
huvudfordringen.

Har en part helt eller delvis medgett ett yrkande får särskild
skiljedom meddelas över det som har medgetts.

30 § Om en skiljeman utan giltigt skäl låter bli att delta i
skiljenämndens prövning av en fråga, är detta inte något hinder
mot att övriga skiljemän avgör frågan.

Har parterna inte bestämt något annat, skall som skiljenämndens
mening gälla den mening som flertalet av de skiljemän som
deltar i avgörandet enas om. Uppnås inte majoritet för någon
mening, skall den mening gälla som ordföranden företräder.

31 § En skiljedom skall vara skriftlig och undertecknas av
skiljemännen. Det är tillräckligt att domen är undertecknad av
flertalet skiljemän om orsaken till att inte samtliga skiljemän
undertecknat skiljedomen är angiven i denna. Parterna får
bestämma att skiljenämndens ordförande ensam undertecknar
skiljedomen.

I skiljedomen skall dagen för dess meddelande och platsen för
skiljeförfarandet anges.

Skiljedomen skall genast tillställas parterna.

32 § Om skiljemännen finner att en skiljedom innehåller någon
uppenbar oriktighet till följd av skiljemännens eller någon
annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller om
skiljemännen av förbiseende inte har avgjort en fråga som
skulle ha behandlats i skiljedomen, får de inom trettio dagar
från dagen för skiljedomens meddelande besluta om rättelse
eller komplettera domen. De får också rätta eller komplettera
en skiljedom eller tolka domslutet i en skiljedom om någon av
parterna begär det inom trettio dagar från det att parten har
fått del av domen.

Om skiljemännen på någon av parternas begäran beslutar om
rättelse eller om tolkning av domslutet i en skiljedom, skall
det ske inom trettio dagar från det att skiljemännen tog emot
en parts begäran om det. Om skiljemännen beslutar att
komplettera domen, skall det ske inom sextio dagar.

Innan skiljemännen fattar ett beslut enligt denna paragraf, bör
parterna ges tillfälle att yttra sig över åtgärden.

Skiljedoms ogiltighet och upphävande av skiljedom

33 § En skiljedom är ogiltig

1. om den innefattar prövning av en fråga som enligt svensk lag
inte får avgöras av skiljemän,

2. om skiljedomen eller det sätt på vilket skiljedomen
tillkommit är uppenbart oförenligt med grunderna för
rättsordningen i Sverige, eller

3. om skiljedomen inte uppfyller föreskrifterna om skriftlighet
och undertecknande i 31 § första stycket.

Ogiltigheten kan gälla en viss del av skiljedomen.

34 § En skiljedom som inte kan angripas enligt 36 § skall efter
klander helt eller delvis upphävas på talan av en part

1. om den inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan
parterna,

2. om skiljemännen har meddelat dom efter utgången av den tid
som parterna bestämt eller om de annars har överskridit sitt
uppdrag,

3. om skiljeförfarande enligt 47 § inte borde ha ägt rum i
Sverige,

4. om en skiljeman har utsetts i strid med parternas
överenskommelse eller denna lag,

5. om en skiljeman på grund av någon omständighet som anges i 7
eller 8 § har varit obehörig, eller

6. om det annars, utan partens vållande, i handläggningen har
förekommit något fel som sannolikt har inverkat på utgången.

En part har inte rätt att åberopa en omständighet som han genom
att delta i förfarandet utan invändning eller på annat sätt får
anses ha avstått från att göra gällande. Enbart genom att
parten har utsett skiljeman skall han inte anses ha godtagit
skiljemännens behörighet att avgöra den hänskjutna frågan. Att
en part kan ha förlorat rätten enligt första stycket 5 att
åberopa en omständighet som anges i 8 § följer av 10 och 11 §§.

Talan skall väckas inom tre månader från den dag då parten fick
del av skiljedomen eller, om rättelse, komplettering eller
tolkning enligt 32 § har ägt rum, inom tre månader från den dag
då parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse. En
part får efter fristens utgång inte åberopa en ny klandergrund
till stöd för sin talan.

35 § En domstol får under viss tid skjuta upp ett mål om en
skiljedoms ogiltighet eller om upphävande av en skiljedom för
att ge skiljemännen tillfälle att återuppta skiljeförfarandet
eller vidta någon annan åtgärd som enligt skiljemännens mening
undanröjer grunden för ogiltigheten eller upphävandet,

1. om domstolen har funnit att talan i målet skall bifallas och
ena parten har begärt uppskov, eller

2. om båda parter har begärt uppskov.

Meddelar skiljemännen en ny skiljedom, får en part inom den tid
som domstolen bestämmer utan stämningsansökan klandra
skiljedomen i den mån det föranleds av det återupptagna
förfarandet eller av en ändring av den första skiljedomen.
Lag (2000:180).

36 § En skiljedom som innebär att skiljemännen avslutat
förfarandet utan att pröva de frågor som lämnats till avgörande
av dem får helt eller delvis ändras på talan av en part. Talan
skall väckas inom tre månader från den dag då parten fick del
av domen eller, om rättelse, komplettering eller tolkning
enligt 32 § har ägt rum, inom tre månader från den dag då
parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse.
Skiljedomen skall innehålla en tydlig hänvisning om vad en part
som vill angripa domen skall göra.

En talan enligt första stycket som enbart rör en fråga som
avses i 42 § är tillåten om skiljedomen innebär att
skiljemännen har ansett sig vara obehöriga att pröva tvisten.
Om skiljedomen innebär något annat, får en part som vill
angripa beslutet klandra skiljedomen enligt bestämmelserna i 34
§.

Skiljedomskostnaderna

37 § Parterna skall solidariskt betala skälig ersättning till
skiljemännen för arbete och utlägg. Har skiljemännen i
skiljedomen förklarat att de är obehöriga att pröva tvisten, är
dock den part som inte begärde skiljedom betalningsansvarig
endast i den mån det föranleds av särskilda omständigheter.

Skiljemännen får i en slutlig skiljedom förplikta parterna att
betala ersättningen till dem samt ränta från den dag som
infaller en månad efter den dag då skiljedomen meddelades.
Ersättningen skall anges särskilt för varje skiljeman.

38 § Skiljemännen får begära säkerhet för ersättningen. De får
fastställa särskilda säkerheter för skilda yrkanden. Har en
part inte inom den tid som skiljemännen bestämt ställt sin
andel av begärd säkerhet, får motparten ställa hela säkerheten.
Ställs inte begärd säkerhet, får skiljemännen helt eller delvis
avsluta förfarandet.

Skiljemännen får under förfarandet besluta att ta säkerheten i
anspråk för att täcka utlägg. Sedan skiljemännens ersättning
har bestämts i en slutlig skiljedom och domen i den delen har
blivit verkställbar, får skiljemännen tillgodogöra sig
betalning ur säkerheten, om parterna inte fullgör sin
betalningsskyldighet enligt domen. Säkerhetsrätten omfattar
även egendomens avkastning.

39 § Bestämmelserna i 37 och 38 §§ gäller inte om något annat
har bestämts av parterna gemensamt på ett sätt som är bindande
för skiljemännen.

Avtal om ersättningen till skiljemännen som inte träffas med
parterna gemensamt är ogiltiga. Har ena parten ställt hela
säkerheten, får parten dock ensam medge att skiljemännen tar
säkerheten i anspråk för att täcka ersättning för utfört
arbete.

40 § Skiljemännen får inte hålla inne skiljedomen i avvaktan på
att ersättningen till dem betalas.

41 § En part eller en skiljeman får hos tingsrätten föra talan
mot skiljedomen om ersättning till skiljemännen. Talan skall
väckas av en part inom tre månader från den dag då parten fick
del av domen och av en skiljeman inom samma tid från
skiljedomens meddelande. Har rättelse, komplettering eller
tolkning enligt 32 § ägt rum, skall talan väckas av en part
inom tre månader från den dag då parten fick del av skiljedomen
i dess slutliga lydelse och av en skiljeman inom samma tid från
den dag då skiljedomen fick sin slutliga lydelse. Skiljedomen
skall innehålla en tydlig hänvisning om vad en part som vill
föra talan mot domen i denna del skall göra.

Dom, varigenom ersättningen till en skiljeman sätts ned, gäller
även för den part som inte fört talan.

42 § Om inte parterna har överenskommit något annat, får
skiljemännen på begäran av en part förplikta motparten att
betala ersättning för partens kostnader och bestämma hur
ersättningen till skiljemännen slutligt skall fördelas mellan
parterna. Skiljemännens förordnande får även omfatta ränta, om
parten har yrkat det.

Forumfrågor och talefrister

43 § Talan mot en skiljedom enligt 33, 34 och 36 §§ tas upp av
hovrätten inom vars domkrets skiljeförfarandet har ägt rum. Är
platsen för skiljeförfarandet inte angiven i skiljedomen får
talan väckas hos Svea hovrätt.

Hovrättens avgörande får inte överklagas. Hovrätten får dock
tillåta att avgörandet överklagas, om det är av vikt för
ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av
Högsta domstolen.

Talan beträffande ersättningen till en skiljeman tas upp av
tingsrätten på platsen för skiljeförfarandet. Är platsen för
skiljeförfarandet inte angiven i skiljedomen får talan väckas
hos Stockholms tingsrätt.

44 § Ansökningsärenden om att utse en skiljeman eller att
skilja en skiljeman från uppdraget tas upp av tingsrätten i den
ort där någon av parterna har sitt hemvist eller av tingsrätten
på platsen för skiljeförfarandet. Ansökan får även tas upp av
Stockholms tingsrätt. Motparten skall om möjligt ges tillfälle
att yttra sig innan ansökan bifalls. Avser ansökan en
skiljemans skiljande från uppdraget bör även skiljemannen
höras.

Ansökan om bevisupptagning enligt 26 § tas upp av den tingsrätt
som skiljemännen har bestämt. Saknas ett sådant beslut tas
ansökan upp av Stockholms tingsrätt.

Har tingsrätten bifallit en ansökan om att utse en skiljeman
eller att skilja en skiljeman från uppdraget, får beslutet inte
överklagas. Inte heller annars får tingsrättens avgörande
enligt 10 § tredje stycket överklagas.

45 § Skall enligt lag eller avtal en parts talan väckas inom
viss tid men omfattas talan av ett skiljeavtal, skall parten
inom den angivna tiden begära skiljedom enligt 19 §.

Har skiljedom begärts i rätt tid men avslutas skiljeförfarandet
utan att den fråga som lämnats till skiljemännen rättskraftigt
avgörs och beror detta inte på partens vållande, skall talan
anses väckt i rätt tid, om parten begär skiljedom eller väcker
talan vid domstol inom trettio dagar från den dag då parten
fick del av skiljedomen eller, om skiljedomen blivit upphävd
eller förklarad ogiltig eller talan mot skiljedomen enligt 36 §
lämnats utan bifall, från det att domen härom vunnit laga
kraft.

Internationella förhållanden

46 § Denna lag tillämpas på skiljeförfaranden som äger rum i
Sverige även om tvisten har internationell anknytning.

47 § Ett skiljeförfarande enligt denna lag får inledas i
Sverige, om skiljeavtalet innebär att förfarandet skall äga rum
i Sverige eller skiljemännen eller ett skiljedomsinstitut i
enlighet med avtalet har bestämt att förfarandet skall äga rum
i Sverige eller motparten annars samtycker till det.

Ett skiljeförfarande enligt denna lag får också inledas i
Sverige mot en part som har hemvist här eller annars skulle
kunna sökas i tvisten vid svensk domstol, om inte skiljeavtalet
innebär att förfarandet skall äga rum utomlands.

I andra fall får skiljeförfaranden enligt denna lag inte äga
rum i Sverige.

48 § Har ett skiljeavtal internationell anknytning, skall den
lag som parterna kommit överens om tillämpas på avtalet. Har
parterna inte träffat någon sådan överenskommelse tillämpas
lagen i det land där förfarandet med stöd av parternas avtal
har ägt rum eller skall äga rum.

Första stycket tillämpas inte på frågan, huruvida en part var
behörig att ingå skiljeavtalet eller var behörigen företrädd.

49 § Skall utländsk rätt tillämpas på skiljeavtalet gäller 4 §
beträffande en fråga som omfattas av avtalet, utom när

1. avtalet enligt tillämplig lag är ogiltigt, utan verkan eller
ogenomförbart, eller

2. tvisten enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän.

Att en domstol utan hinder av skiljeavtalet kan meddela sådana
beslut om säkerhetsåtgärder som domstolen enligt lag är behörig
att meddela framgår av 4 § tredje stycket.

50 § Vad som sägs i 26 och 44 §§ om bevisupptagning under
skiljeförfarande i Sverige gäller även beträffande
skiljeförfaranden som äger rum utomlands, om förfarandet
grundar sig på ett skiljeavtal och den fråga som lämnats till
skiljemännen enligt svensk lag får avgöras av skiljemän.

51 § Har inte någon av parterna hemvist eller driftställe i
Sverige, får de i ett kommersiellt förhållande genom en
uttrycklig skriftlig överenskommelse utesluta eller begränsa
tillämpligheten av de grunder för upphävande av en skiljedom
som anges i 34 §.

En skiljedom som omfattas av en sådan överenskommelse erkänns
och verkställs i Sverige enligt de regler som gäller för en
utländsk skiljedom.

Erkännande och verkställighet av utländsk skiljedom m.m.

52 § En skiljedom som meddelas utomlands anses som utländsk.

Vid tillämpning av denna lag anses en skiljedom vara meddelad i
det land där platsen för förfarandet är belägen.

53 § En utländsk skiljedom som grundar sig på ett skiljeavtal
erkänns och verkställs i Sverige, om inte annat följer av 54-60 §§.

54 § En utländsk skiljedom erkänns och verkställs inte i
Sverige, om den part mot vilken skiljedomen åberopas visar

1. att parterna enligt tillämplig lag saknade behörighet att
ingå skiljeavtalet eller inte var behörigen företrädda eller
att skiljeavtalet är ogiltigt enligt den lag som enligt
parternas överenskommelse skall tillämpas eller, i avsaknad av
varje anvisning i sådant hänseende, enligt lagen i det land där
skiljedomen har meddelats,

2. att den part, mot vilken skiljedomen åberopas, inte i
vederbörlig ordning har underrättats om tillsättandet av
skiljeman eller om skiljeförfarandet eller av annan orsak inte
varit i stånd att utföra sin talan,

3. att skiljedomen behandlar en tvist som inte avsetts med
eller omfattas av parternas begäran om skiljedom, eller att
skiljedomen innehåller beslut i en fråga som faller utanför
skiljeavtalet, dock skall, om beslut i en fråga som omfattas av
uppdraget kan skiljas från beslut som faller utanför uppdraget,
den del av skiljedomen som omfattas av uppdraget erkännas och
verkställas,

4. att skiljenämndens tillsättande eller dess sammansättning
eller skiljeförfarandet strider mot vad parterna avtalat eller,
om avtal om detta saknas, mot lagen i det land där förfarandet
har ägt rum, eller

5. att skiljedomen ännu inte blivit bindande för parterna eller
att den undanröjts eller dess verkställighet skjutits upp av
behörig myndighet i det land där den meddelats eller enligt
vars lag den meddelats.

55 § En utländsk skiljedom erkänns och verkställs inte heller,
om domstolen finner

1. att skiljedomen innefattar prövning av en fråga, som enligt
svensk lag inte får avgöras av skiljemän, eller

2. att det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för
rättsordningen i Sverige att erkänna eller verkställa
skiljedomen.

56 § Ansökan om verkställighet av en utländsk skiljedom görs
hos Svea hovrätt.

Till ansökan skall skiljedomen fogas i original eller styrkt
kopia. Om hovrätten inte bestämmer annat skall även en styrkt
översättning av hela domen till svenska språket ges in.

57 § Ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att
motparten har getts tillfälle att yttra sig.

58 § Invänder motparten att skiljeavtal inte träffats, skall
sökanden ge in skiljeavtalet i original eller styrkt kopia
samt, om hovrätten inte bestämmer annat, styrkt översättning
till svenska språket, eller på annat sätt visa att skiljeavtal
ingåtts.

Invänder motparten att framställning gjorts om undanröjande av
skiljedomen eller om uppskov med dess verkställighet hos
myndighet som avses i 54 § 5, får hovrätten skjuta upp
avgörandet samt, om sökanden begär det, ålägga motparten att
ställa skälig säkerhet vid påföljd att beslut om verkställighet
annars kan komma att meddelas.

59 § Bifaller hovrätten ansökan, verkställs skiljedomen som en
svensk domstols lagakraftägande dom, om inte Högsta domstolen
efter överklagande av hovrättens beslut bestämmer något annat.

60 § Har en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken
beviljats, skall vid tillämpning av 7 § samma kapitel med
talans väckande jämställas en begäran om skiljedom utomlands
som kan leda till en skiljedom som erkänns och kan verkställas
här.

Sedan ansökan om verkställighet av en utländsk skiljedom gjorts
ankommer det på hovrätten att pröva en begäran om
säkerhetsåtgärd eller om upphävande av ett sådant beslut.

Övergångsbestämmelser

1999:116

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999, då lagen
(1929:145) om skiljemän och lagen (1929:147) om utländska
skiljeavtal och skiljedomar upphör att gälla.

2. Den äldre lagen tillämpas om skiljeförfarandet har inletts
före ikraftträdandet eller, såvitt angår verkställighet av en
utländsk skiljedom, om ansökan om verkställighet har gjorts
före ikraftträdandet.

3. Har ett skiljeavtal slutits före ikraftträdandet, gäller 18 §
andra stycket, 21 § första stycket 1 och 26 § andra och
tredje styckena lagen (1929:145) om skiljemän fortfarande,
såvitt avser tid för meddelande av skiljedom, i förfaranden som
har inletts inom två år från den nya lagens ikraftträdande.

4. Parterna kan i fall som anges i 2 och 3 bestämma att endast
den nya lagen skall gälla.

5. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till
lagen (1929:145) om skiljemän, tillämpas i stället den nya
lagen.