Tillkännagivande (1999:152) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handllingar

SFS nr
1999:152
Departement/myndighet
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1999-03-18
Författningen har upphävts genom
SFS 2001:727
Upphävd
2001-10-02

Konventionen är upprättad på franska och engelska. Konventionen
är införd i SÖ 1999:1.

Konventionens syfte är att slopa kravet på diplomatisk eller
konsulär legalisering av utländska allmänna handlingar och att
ersätta detta förfarande med ett enhetligt och enkelt intyg som
utfärdas av en behörig myndighet i den stat varifrån handlingen
härrör.

Konventionen är tillämplig på allmänna handlingar som
upprättats i en fördragsslutande stat och som skall företes i
en annan fördragsslutande stat. Som allmänna handlingar enligt
konventionen anses handlingar som härrör från myndighet eller
tjänsteman tillhörande domstolsväsendet eller åklagarväsendet,
från domstolssekreterare eller stämningsman, administrativ
myndighets handlingar, notariella handlingar samt officiella
intyg på enskilda handlingar. Konventionen är inte tillämplig
på handlingar som upprättats av diplomatiska eller konsulära
tjänstemän och inte heller på administrativ myndighets
handlingar som har direkt samband med handels- eller
tulltransaktion.

Varje fördragsslutande stat avstår från att kräva legalisering
av handlingar som skall företes på dess område när konventionen
är tillämplig. Den enda åtgärd som får krävas för att intyga en
namnunderskrifts riktighet, den egenskap vari den som
undertecknat handlingen uppträtt samt äktheten hos sigill eller
stämpel, som kan ha åsatts handlingen, är ett intyg, en s.k.
apostille, av en behörig myndighet i den stat varifrån
handlingen härrör.

Intyget skall åsättas själva handlingen eller ett därvid fogat
blad. Intyget skall överensstämma med det formulär som finns i
bilaga till detta tillkännagivande. Intyget får avfattas på
franska, engelska eller på den utfärdande myndighetens
officiella språk. Rubriken ”Apostille (Convention de La Haye du
5 octobre 1961)” skall vara avfattad på franska.

Intyget skall utfärdas på begäran av den som har undertecknat
handlingen eller av handlingens innehavare. Vederbörligen
ifyllt utgör intyget bevis om riktigheten av namnunderskriften
på handlingen, den egenskap vari den som undertecknat
handlingen uppträtt samt äktheten hos sigill eller stämpel, som
kan ha åsatts handlingen.

Varje fördragsslutande stat skall utse de myndigheter som är
behöriga att utfärda intyg enligt konventionen. Sverige har
utsett varje notarius publicus och biträdande notarius publicus
(se 6 a § förordningen, 1982:327, om notarius publicus), samt
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) (se förordningen,
1999:154, om rätt för Regeringskansliet (Utrikesdepartementet)
att verkställa legaliseringar m.m.).

Varje behörig myndighet skall föra en förteckning eller ett
kortregister där utfärdade intyg skall antecknas med angivande
av löpande nummer och datum för intyget. Där skall också anges
namnet på den som har undertecknat den allmänna handlingen och
i vilken egenskap han därvid har uppträtt eller, när det gäller
icke undertecknade handlingar, den myndighet som har åsatt
sigillet eller stämpeln. Den myndighet som utfärdat intyget
skall på begäran intyga om intygets innehåll överensstämmer med
uppgifterna i förteckningen eller kortregistret.

Följande främmande stater har anslutit sig till konventionen:
Andorra, Antigua och Barbuda, Argentina, Armenien, Australien,
Bahamas, Barbados, Belgien, Belize, Bosnien-Hercegovina,
Botswana, Brunei Darussalam, Cypern, El Salvador, Fiji,
Finland, Frankrike, Förenta staterna, Grekland, Irland, Israel,
Italien, Japan, Kina (avser endast Hong Kong), Kroatien,
Lesotho, Lettland, Liberia, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg,
Makedonien, Malawi, Malta, Marshallöarna, Mauritius, Mexiko,
Nederländerna, Niue, Norge, Panama, Portugal, Ryska
federationen, St. Kitts och Nevis, San Marino, Schweiz,
Seychellerna, Slovenien, Spanien, Storbritannien och
Nordirland, Surinam, Swaziland, Sydafrika, Tjeckien, Tonga,
Turkiet, Tyskland, Ungern, Venezuela, Vitryssland och
Österrike.