Lag (1999:199) om skatteregler för ersättning från insättningsgaranti och investerarskydd

SFS nr
1999:199
Departement/myndighet
Finansdepartementet S3
Utfärdad
1999-04-15
Författningen har upphävts genom
SFS 1999:1230
Upphävd
2000-01-01

Inledande bestämmelser

1 § Vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall följande gälla.

2 § Begrepp som används i denna lag har, om inte annat anges,
samma innebörd som i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

Ersättning som betalas ut av Insättningsgarantinämnden enligt
lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller enligt lagen
(1999:158) om investerarskydd skall behandlas som om
ersättningen betalats ut av det institut hos vilket
insättningen eller investeringen finns. Detsamma gäller sådan
ersättning enligt 5 § som betalas ut av en försäkringsgivare.

Insättningsgaranti

Ersättning

3 § Ersättning som betalas ut av Insättningsgarantinämnden
enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti skall i första
hand anses utgöra ersättning för insatt kapitalbelopp. Till den
del ersättningen avser upplupen ränta skall den behandlas som
inkomstränta.

Återbetalning av ersättning

4 § Vid återbetalning av ersättning enligt 18 § lagen
(1995:1571) om insättningsgaranti skall den del av ett
återbetalt belopp som inte avser ersättning för det insatta
kapitalbeloppet behandlas som ränteutgift.

Investerarskydd och försäkring

Ersättning

5 § Ersättning som betalas ut av Insättningsgarantinämnden
enligt lagen (1999:158) om investerarskydd eller av en
försäkringsgivare på grund av en försäkring som ett
värdepappersbolag tecknat i enlighet med bestämmelsen i 5 kap.
2 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall, om
ersättningen inte täcker hela förlusten, i första hand anses
utgöra ersättning för medel (kapitalbelopp och ränta), varvid
kapitalbeloppet anses ersatt före räntan. I andra hand skall
ersättningen anses avse finansiella instrument.

Ränta

6 § Ersättning för ränta enligt 8 § andra stycket lagen
(1999:158) om investerarskydd eller ersättning för ränta från
en försäkring som avses i 5 § skall behandlas som inkomstränta.

Finansiella instrument

7 § De finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet
eller av en sådan försäkring som avses i 5 § skall anses
avyttrade vid den tidpunkt då ersättningen fastställs. Om de
finansiella instrumenten är lagertillgångar skall de anses
avyttrade när ersättningen enligt god redovisningssed skall
redovisas.

Ersättning för finansiella instrument skall vid
inkomstbeskattningen behandlas som vederlag för de avyttrade
instrumenten.

8 § Om de finansiella instrument som omfattas av
investerarskyddet eller av en sådan försäkring som avses i 5 §
avser såväl marknadsnoterade som icke marknadsnoterade
instrument, skall ersättningen i första hand anses avse
marknadsnoterade finansiella instrument om inte den som har
rätt till ersättningen yrkar annat.

Återbetalning av ersättning

9 § Vid återbetalning av ersättning enligt 19 § lagen
(1999:158) om investerarskydd skall den del av det återbetalda
beloppet som motsvarar inkomstränta enligt 6 § behandlas som
ränteutgift.

Ersättning från ett utländskt investerarskydd o.d.

10 § Om en i Sverige bosatt fysisk person eller en i Sverige
hemmahörande juridisk person får ersättning från ett utländskt
investerarskydd eller från en utländsk försäkringsgivare enligt
en försäkring som motsvarar sådan försäkring som avses i 5 §
skall bestämmelserna i 5-9 §§ tillämpas.

Övergångsbestämmelser

1999:199

1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999 då lagen (1995:1592)
om skatteregler för ersättning från insättningsgaranti upphör
att gälla. Den upphävda lagen skall dock tillämpas vid 1999 och
tidigare års taxeringar. De nya bestämmelserna tillämpas första
gången vid 2000 års taxering.

2. De nya bestämmelserna skall såvitt avser ersättning från
försäkring som ett värdepappersbolag tecknat i enlighet med
bestämmelsen i 5 kap. 2 § lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse tillämpas endast på sådan ersättning som
avser skada som inträffat efter lagens ikraftträdande. Detsamma
gäller ersättning som avses i 10 §.