Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

SFS nr
2002:160
Departement/myndighet
Socialdepartementet
Utfärdad
2002-04-11
Ändring införd
t.o.m. SFS 2015:319

Allmänna bestämmelser

1 § I denna lag finns bestämmelser om läkemedelsförmåner,
prisreglering av varor som ingår i förmånen och andra därmed
sammanhängande frågor.

2 § /Upphör att gälla U:2016-01-01/
Med läkemedel avses i denna lag sådana läkemedel enligt
läkemedelslagen (1992:859) som är avsedda att tillföras
människor. Lag (2006:257).

2 § /Träder i kraft I:2016-01-01/
Med läkemedel avses i denna lag sådana läkemedel enligt
läkemedelslagen (2015:315) som är avsedda att tillföras
människor. Lag (2015:319).

3 § Vad som i denna lag sägs om landsting gäller även kommuner
som inte ingår i ett landsting.

Förmånsberättigade personer

4 § Rätt till förmåner enligt denna lag har

1. den som är bosatt i Sverige, och

2. den som, utan att vara bosatt här, har rätt till
vårdförmåner i Sverige vid sjukdom eller moderskap enligt
vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de
sociala trygghetssystemen. Detsamma ska gälla för den som
avses i 5 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken
och som omfattas av nämnda förordning.

Rätt till förmåner enligt 5 och 20 §§ med undantag för
varor som avses i 18 § andra punkten har även den som i
annat fall, utan att vara bosatt i Sverige, har
anställning här.

Särskilda bestämmelser om kostnadsfria läkemedel gäller
för dem som får sjukhusvård som avses i 5 § hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) samt för den som åtnjuter
hemsjukvård som avses i 3 e eller 18 d § hälso- och
sjukvårdslagen och för den som bor i sådan särskild
boendeform som avses i 18 d § samma lag.
Lag (2010:1320).

Läkemedelsförmånernas innehåll

5 § Med läkemedelsförmåner enligt denna lag avses ett skydd
mot höga kostnader vid inköp av sådana förmånsberättigade
varor som avses i 15-18 §§. Förmånerna innebär en reducering
av den enskildes kostnader för sådana varor.

Kostnadsreduceringen beräknas på den sammanlagda kostnaden för
varor som den förmånsberättigade köper under ett år räknat
från det första inköpstillfället. Reduceringen lämnas vid
varje inköpstillfälle på grundval av den sammanlagda kostnaden
för de dittills och vid tillfället inköpta varorna.

Den förmånsberättigade ska under ettårsperioden sammanlagt
inte betala mer än ett belopp som motsvarar 0,05 gånger
prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken, avrundat nedåt till närmaste
femtiotal kronor (kostnadstaket).

Så länge den sammanlagda kostnaden för varor enligt andra
stycket inte överstiger ett belopp som motsvarar 0,5 gånger
kostnadstaket lämnas ingen kostnadsreducering. När den
sammanlagda kostnaden överstiger detta belopp, utgör
kostnadsreduceringen

1. 50 procent av den del som överstiger 0,5 gånger men inte
0,954 gånger kostnadstaket,

2. 75 procent av den del som överstiger 0,954 gånger men inte
1,773 gånger kostnadstaket, och

3. 90 procent av den del som överstiger 1,773 gånger men inte
2,454 gånger kostnadstaket.

När den sammanlagda kostnaden överstiger ett belopp som
motsvarar 2,454 gånger kostnadstaket är den förmånsberättigade
befriad från att betala ytterligare kostnader under den
resterande delen av ettårsperioden.

Vad som sägs i andra-femte styckena gäller inte för varor som
avses i 18 § 3, som är kostnadsfria enligt 19 §.

Har en förälder eller har föräldrar gemensamt flera barn under
18 år i sin vård, tillämpas bestämmelserna i andra-femte
styckena gemensamt för barnen. Kostnadsreducering gäller under
ett år räknat från första inköpstillfället även för barn som
under denna tid fyller 18 år. Med förälder avses även
familjehemsförälder. Som förälder räknas även den som en
förälder stadigvarande sammanbor med och som är eller har
varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.
Lag (2012:927).

5 a § Vid beräkning av kostnadsreducering enligt 5 § ska
sådana belopp som enligt 9 § andra stycket lagen (2013:513) om
ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har lagts till
grund för bestämmandet av en beslutad ersättning medräknas.

Första stycket gäller inte sådana kostnader som avser
livsmedel för särskilda näringsändamål. Lag (2013:516).

6 § Föreskrifterna i 5 § tillämpas i fråga om ett läkemedel som
ingår i läkemedelsförmånerna om det har förskrivits för
människor av läkare, tandläkare, sjuksköterska, barnmorska
eller legitimerad tandhygienist i syfte att förebygga, påvisa,
lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller i
likartat syfte och under förutsättning att receptet är försett
med en kod som identifierar den arbetsplats som
receptutfärdaren tjänstgör vid (arbetsplatskod).

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

7 § Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar om ett
läkemedel eller en vara som avses i 18 § ska ingå i
läkemedelsförmånerna och fastställer inköpspris och
försäljningspris som, med de undantag som anges i 7 a och
7 b §§, ska tillämpas av öppenvårdsapoteken.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får
meddela föreskrifter om hur inköpspris och försäljningspris
ska fastställas. Lag (2009:373).

7 a § Ett öppenvårdsapotek får köpa in läkemedel, som inte är
utbytbara enligt 21 § första stycket, till priser som
understiger det inköpspris som Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket har fastställt enligt 7 §.
Lag (2014:460).

7 b § Ett öppenvårdsapotek får köpa in och sälja
parallellimporterade läkemedel, som är utbytbara enligt 21 §
andra stycket, till priser som understiger det inköpspris
respektive försäljningspris som Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket har fastställt enligt 7 §.
Lag (2014:460).

8 § Den som marknadsför ett läkemedel eller en vara som avses
i 18 § får ansöka om att läkemedlet eller varan ska ingå i
läkemedelsförmånerna enligt denna lag. Sökanden ska visa att
villkoren enligt 15 § är uppfyllda och lägga fram den
utredning som behövs för att fastställa inköpspris och
försäljningspris. Lag (2009:373).

9 § Innan Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket meddelar
beslut i frågor som avses i 7 § ska sökanden och landstingen
ges tillfälle till överläggningar med myndigheten.
Lag (2008:655).

10 § Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket får på eget
initiativ besluta att ett läkemedel eller en annan vara som
ingår i läkemedelsförmånerna inte längre ska ingå i förmånerna.
Lag (2008:655).

11 § Om det finns särskilda skäl får Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket besluta att ett läkemedel eller en
annan vara ska ingå i läkemedelsförmånerna endast för ett visst
användningsområde.

Myndighetens beslut får förenas med andra särskilda villkor.
Lag (2008:655).

12 § På begäran av den som marknadsför ett läkemedel eller en
vara som avses i 18 § ska Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket besluta att läkemedlet eller varan inte
längre ska ingå i läkemedelsförmånerna. Lag (2008:655).

13 § En fråga om ändring av ett tidigare fastställt
inköpspris eller försäljningspris får, förutom på eget
initiativ av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, tas upp
av myndigheten på begäran av den som marknadsför läkemedlet
eller varan eller av ett landsting. Den som begär ändringen
har även rätt till överläggningar med myndigheten. Om
överläggningar inte begärs, eller om överläggningarna inte
leder till en överenskommelse, kan myndigheten fastställa det
nya inköpspriset eller försäljningspriset på grundval av
tillgänglig utredning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om förutsättningar för ändring av
inköpspris och försäljningspris för ett läkemedel som ingår i
läkemedelsförmånerna om det

1. har gått 15 år efter det att läkemedlet godkänts för
försäljning, eller

2. finns läkemedel som är utbytbara mot läkemedlet och som
marknadsförs till öppenvårdsapotek i Sverige. Lag (2014:460).

14 § Ett fastställt inköpspris och försäljningspris för ett
läkemedel eller en vara som avses i 18 § ska inte längre
gälla om godkännandet för försäljning av läkemedlet eller
varan upphör att gälla eller Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket beslutar att läkemedlet eller varan
inte längre ska ingå i läkemedelsförmånerna. Lag (2009:373).

Läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna

15 § /Upphör att gälla U:2016-01-01/
Ett receptbelagt läkemedel ska omfattas av
läkemedelsförmånerna och inköpspris och försäljningspris ska
fastställas för läkemedlet under förutsättning

1. att kostnaderna för användning av läkemedlet, med
beaktande av bestämmelserna i 2 § hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763), framstår som rimliga från medicinska, humanitära
och samhällsekonomiska synpunkter, och

2. att det inte finns andra tillgängliga läkemedel eller
behandlingsmetoder som enligt en sådan avvägning mellan
avsedd effekt och skadeverkningar som avses i 4 §
läkemedelslagen (1992:859) är att bedöma som väsentligt mer
ändamålsenliga. Lag (2009:373).

15 § /Träder i kraft I:2016-01-01/
Ett receptbelagt läkemedel ska omfattas av
läkemedelsförmånerna och inköpspris och försäljningspris ska
fastställas för läkemedlet under förutsättning att

1. kostnaderna för användning av läkemedlet, med beaktande av
bestämmelserna i 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
framstår som rimliga från medicinska, humanitära och
samhällsekonomiska synpunkter, och

2. det inte finns andra tillgängliga läkemedel eller
behandlingsmetoder som enligt en sådan avvägning mellan
avsedd effekt och skadeverkningar som avses i 4 kap. 1 §
första stycket läkemedelslagen (2015:315) är att bedöma som
väsentligt mer ändamålsenliga. Lag (2015:319).

16 § /Upphör att gälla U:2016-01-01/
Om Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket så beslutar
med tilllämpning av de i 15 § angivna villkoren, ska ett
sådant läkemedel som godkänts enligt 5 § första stycket andra
meningen läkemedelslagen (1992:859) eller omfattas av
tillstånd enligt tredje stycket i samma paragraf ingå i
läkemedelsförmånerna utan hinder av att inköpspris och
försäljningspris inte har fastställts för läkemedlet.
Lag (2009:373).

16 § /Träder i kraft I:2016-01-01/
Om Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket så beslutar
med tilllämpning av de i 15 § angivna villkoren, ska ett
sådant läkemedel som omfattas av tillstånd enligt 4 kap. 10 §
andra stycket läkemedelslagen (2015:315), eller avses i 5
kap. 1 § tredje stycket samma lag ingå i läkemedelsförmånerna
utan hinder av att ett inköpspris och försäljningspris inte
har fastställts för läkemedlet. Lag (2015:319).

16 a § Ett receptbelagt läkemedel mot en smittsam sjukdom
(vaccin) får inte ingå i läkemedelsförmånerna, om sjukdomen
omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram enligt
smittskyddslagen (2004:168) och vaccinet är avsett för samma
användningsområde och samma patientgrupp som omfattas av
vaccinationsprogrammet. Lag (2012:454).

17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om förutsättningarna för att ett visst
receptfritt läkemedel eller en viss grupp av sådana läkemedel
skall ingå i läkemedelsförmånerna.

Andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna

18 § /Upphör att gälla U:2016-01-01/
Läkemedelsförmånerna skall, när beslut fattas enligt 7 §,
omfatta

1. varor på vilka 3 § läkemedelslagen (1992:859) är tillämplig
och som förskrivs enbart i födelsekontrollerande syfte av
läkare eller barnmorskor,

2. förbrukningsartiklar som behövs vid stomi och som förskrivs
av läkare eller av annan som Socialstyrelsen förklarat behörig
därtill, och

3. förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen ett
läkemedel eller för egenkontroll av medicinering. Lag (2003:76).

18 § /Träder i kraft I:2016-01-01/
Läkemedelsförmånerna ska, när beslut fattas enligt 7 §,
omfatta

1. varor på vilka 18 kap. 2 § läkemedelslagen (2015:315) är
tillämplig och som förskrivs enbart i födelsekontrollerande
syfte av läkare eller barnmorskor,

2. förbrukningsartiklar som behövs vid stomi och som
förskrivs av läkare eller av annan som Socialstyrelsen
förklarat behörig därtill, och

3. förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen
ett läkemedel eller för egenkontroll av medicinering.
Lag (2015:319).

Särskilda bestämmelser om vissa varor

19 § Förbrukningsartiklar som avses i 18 § 3 skall
tillhandahållas kostnadsfritt om de på grund av sjukdom
förskrivs av läkare eller tandläkare eller av någon annan som
Socialstyrelsen förklarat behörig därtill. Lag (2003:76).

20 § Om regeringen föreskriver det, har den som är under 16 år
rätt till reducering av sina kostnader för inköp av sådana
livsmedel för särskilda näringsändamål som förskrivits av
läkare med det belopp som vid varje inköpstillfälle överstiger
120 kronor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
fastställer villkor för reduceringen av kostnaderna för sådana
livsmedel.

Kostnaderna för livsmedlen får inte räknas samman med köp av
sådana läkemedel, födelsekontrollerande medel och
förbrukningsartiklar som avses i 15 och 18 §§.
Lag (2006:829).

Utbyte av läkemedel

21 § Ett öppenvårdsapotek ska byta ut ett läkemedel som har
förskrivits inom läkemedelsförmånerna mot det tillgängliga
läkemedel inom förmånerna som det är utbytbart mot och som
har lägst fastställt försäljningspris.

Ett öppenvårdsapotek ska byta ut ett läkemedel som har
förskrivits inom läkemedelsförmånerna mot något av de
läkemedel inom förmånerna som är tillgängliga och har ett
lägre fastställt försäljningspris, när det finns utbytbarhet
enbart mellan

1. ett läkemedel och ett eller flera av dess
parallellimporterade läkemedel, eller

2. ett läkemedels parallellimporterade läkemedel.

Ett läkemedel får inte bytas ut om

1. den som utfärdat receptet på medicinska grunder har
motsatt sig ett utbyte,

2. expedierande farmaceut på öppenvårdsapoteket har motsatt
sig utbyte av läkemedel med hänsyn till att det finns
anledning att anta att ett utbyte skulle innebära betydande
olägenhet för patienten, eller

3. patienten betalar mellanskillnaden mellan det
försäljningspris som fastställts för det förskrivna
läkemedlet och lägsta försäljningspris för det utbytbara
läkemedel som finns tillgängligt. Om något annat utbytbart
läkemedel finns tillgängligt, kan utbyte ske mot detta
läkemedel, om patienten betalar hela kostnaden för det
läkemedlet.

Ett öppenvårdsapotek ska upplysa patienten om att utbyte
kommer i fråga och om patientens rätt att mot betalning få
det förskrivna läkemedlet eller något annat utbytbart
läkemedel. När utbyte sker, ska öppenvårdsapoteket
skriftligen underrätta den som utfärdat receptet.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får
meddela föreskrifter om utbyte av läkemedel. Lag (2014:461).

21 a § Den som har ett godkännande för försäljning av ett
läkemedel som har lägst fastställt försäljningspris enligt 21 §
första stycket och har bekräftat att läkemedlet ska vara
tillgängligt ska tillhandahålla läkemedlet till
öppenvårdsapoteken. Lag (2014:460).

Kostnader för förmåner m.m.

22 § Kostnader för förmåner enligt denna lag ersätts av det
landsting inom vars område den berättigade är bosatt.

Om den berättigade inte är bosatt inom något landstings område,
ska det landsting inom vars område den berättigade är
förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är
arbetslös, det landsting inom vars område personen är
registrerad som arbetssökande, svara för kostnader för förmåner
enligt denna lag. När det gäller den som är berättigad till
förmåner enligt denna lag i egenskap av familjemedlem till
anställd eller egenföretagare enligt Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 883/2004, ska i stället det landsting
inom vars område den anställde eller egenföretagaren är
förvärvsverksam eller registrerad som arbetssökande svara för
kostnaderna för förmånerna.

I andra fall än som avses i första och andra styckena ersätts
kostnaderna av det landsting inom vars område den som
förskrivit en förmånsberättigad vara har sin verksamhetsort.
Lag (2010:1320).

23 § Rätten till förmåner enligt denna lag prövas av det
landsting som enligt 22 § har att svara för kostnaden för
förmånerna.

Utlämnande av uppgifter

24 § Läkemedelsverket ska på begäran av Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket lämna uppgifter om ett läkemedel till
myndigheten om uppgifterna behövs för prövning enligt denna
lag. Lag (2008:655).

Tillsyn

25 § Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har tillsyn över
efterlevnaden av denna lag och föreskrifter och villkor som
har meddelats i anslutning till lagen.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har rätt att på
begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för
tillsynen. Myndigheten får meddela de förelägganden och
förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter och
villkor som har meddelats i anslutning till lagen ska
efterlevas. Beslut om föreläggande eller förbud får förenas
med vite. Lag (2009:373).

Sanktionsavgifter

25 a § Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket får ta ut en
sanktionsavgift av den

1. som har tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek om
öppenvårdsapoteket inte byter ut läkemedel enligt
bestämmelserna i 21 § eller enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av 21 §, eller

2. som har ett godkännande för försäljning som inte
tillhandahåller ett läkemedel enligt 21 a § eller enligt
föreskrifter som har meddelats i anslutning till 21 a §.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket får besluta att ta ut
sanktionsavgift av någon endast om denne, inom fem år från
det att överträdelsen ägde rum, har delgetts en underrättelse
om att myndigheten överväger att fatta ett sådant beslut.
Innan en sanktionsavgift tas ut ska den som avgiften gäller
ges tillfälle att yttra sig.

Sanktionsavgiften tillfaller staten. Lag (2014:460).

25 b § Sanktionsavgift får tas ut med ett belopp som
fastställs med hänsyn till överträdelsens allvar.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur sanktionsavgiftens
storlek ska fastställas. Lag (2014:460).

25 c § Befrielse från sanktionsavgift ska medges helt eller
delvis om det är oskäligt att ta ut sanktionsavgift. Vid
denna bedömning ska särskilt beaktas

1. om överträdelsen berott på en omständighet som den
avgiftsskyldige inte förutsåg eller borde ha förutsett eller
inte kunnat påverka,

2. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika
överträdelsen, och

3. om överträdelsen i övrigt framstår som ursäktlig.
Lag (2014:460).

25 d § Sanktionsavgift får inte tas ut för en överträdelse
som redan omfattas av ett vitesföreläggande eller
vitesförbud. Lag (2014:460).

Överklagande m.m.

26 § Beslut som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket eller
ett landsting i ett enskilt fall meddelar enligt denna lag
eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2008:655).

27 § Andra beslut än beslut om sanktionsavgift som Tandvårds-
och läkemedelsförmånsverket eller allmän förvaltningsdomstol
meddelar enligt denna lag eller enligt en föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen ska gälla omedelbart, om inte
annat beslutas. Lag (2014:460).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2002:160

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002 då lagen
(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.
upphör att gälla.

2. Receptbelagda läkemedel och andra varor för vilka
Riksförsäkringsverket fastställt försäljningspris enligt den
äldre lagen skall ingå i läkemedelsförmånerna. Detta gäller
dock inte läkemedel och varor som inte omfattas av
högkostnadsskydd.

3. Ansökningar rörande fastställande av försäljningspris som
vid tidpunkten för ikraftträdandet är anhängiga hos
Riksförsäkringsverket skall därefter handläggas av
Läkemedelsförmånsnämnden. En sådan ansökan skall anses avse en
begäran om att läkemedlet eller varan skall ingå i
läkemedelsförmånerna.

4. Vid överklagande av ett beslut av Riksförsäkringsverket som
har meddelats före ikraftträdandet skall den äldre lagen
tillämpas. Om ett försäljningspris fastställs skall läkemedlet
eller varan ingå i läkemedelsförmånerna.

5. Förmåner som uppkommit för enskild enligt 4 § i den äldre
lagen skall anses som läkemedelsförmåner enligt den nya lagen.

6. Ett recept som utfärdats före ikraftträdandet får expedieras
inom läkemedelsförmånerna trots att det saknar arbetsplatskod.

2002:1145

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Den nya
bestämmelsen tillämpas dock för tid från och med den 1 oktober
2002.

2007:250

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

2. Beslut om utbytbarhet som har meddelats enligt äldre
bestämmelser gäller fortfarande.

2010:1320

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som
omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14
juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet
när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen.

2011:1577

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för inköp av
förmånsberättigade varor, om det första inköpstillfället
inträffat före den 1 januari 2012.

2012:927

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för kostnadsbefrielse
som har uppkommit före den 1 januari 2013.

2014:460

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

2. Bestämmelserna om sanktionsavgift ska tillämpas endast på
överträdelser som har ägt rum efter det att de nya
bestämmelserna har trätt i kraft. Bestämmelsen i 25 a §
första stycket 1 tillämpas, i fråga om överträdelser på grund
av att farmaceut har motsatt sig utbyte, endast på
överträdelser som har begåtts från och med den 1 januari
2015.