Förordning (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen

SFS nr
2014:1103
Departement/myndighet
Justitiedepartementet L4
Utfärdad
2014-09-11

Uppgifter

Ansvarsområden

1 § Säkerhetspolisen bedriver i egenskap av säkerhetstjänst
underrättelse- och säkerhetsarbete.

Säkerhetspolisens huvudsakliga uppgifter och ansvar framgår
av 3 § polislagen (1984:387). Säkerhetspolisens övriga
uppgifter och ansvar framgår av polisförordningen
(2014:1104), andra författningar och särskilda beslut.

2 § Säkerhetspolisen ska bedriva verksamheten rättssäkert och
enhetligt.

Säkerhetspolisen ska följa händelseutvecklingen i omvärlden
och ha förmåga att snabbt anpassa inriktningen av
verksamheten när det behövs.

3 § Säkerhetspolisen ansvarar för att förebygga, förhindra
och upptäcka brottslig verksamhet samt utreda och beivra
brott av följande slag:

1. brott mot 18 eller 19 kap. brottsbalken eller annat brott
mot rikets säkerhet, i fråga om brott mot medborgerlig frihet
dock endast om det finns särskilda skäl för det,

2. brott mot

a) lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt
allvarlig brottslighet i vissa fall,

b) lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, och

c) lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning,
rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan
särskilt allvarlig brottslighet,

3. sådana brott mot 13 kap. brottsbalken som har syftat till
att framkalla fara för rikets säkerhet eller att allvarligt
hota eller skada centrala samhällsfunktioner,

4. företagsspioneri eller olovlig befattning med
företagshemlighet, om det finns anledning att anta att
gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av
en främmande makt eller av någon som har agerat för en
främmande makts räkning,

5. brott där våld, hot eller tvång har använts för politiska
syften, om brottet har riktat sig mot någon för vars
personskydd Säkerhetspolisen ansvarar eller om gärningen har
riktats mot ett särskilt viktigt samhällsintresse, och

6. brott som rör sanktionslagstiftning, krigsmateriel eller
produkter med dubbla användningsområden, dock endast brott
som har anknytning till verksamhet som Säkerhetspolisen har
till uppgift att förebygga och förhindra.

Om Säkerhetspolisen i samband med verksamhet som anges i
första stycket 1–4 eller 6 upptäcker något annat brott, får
Säkerhetspolisen utreda även det brottet.

Personskydd

4 § Av 3 § polislagen (1984:387) framgår att Säkerhetspolisen
ansvarar för personskyddet för den centrala statsledningen.
Med centrala statsledningen avses följande personer:
statschefen, tronföljaren, talmannen, riksdagsledamöterna,
statsministern, statsråden, statssekreterarna och
kabinettssekreteraren. Säkerhetspolisen får också i ett
enskilt fall besluta om personskydd.

Säkerhetspolisen ansvarar för sådant personskydd och annat
säkerhetsarbete som har samband med statsbesök och liknande
händelser.

5 § Säkerhetspolisen får, utöver vad som sägs i 3 §, även i
ett enskilt fall utreda brott som riktats mot någon för vars
personskydd Säkerhetspolisen ansvarar eller någon närstående
till honom eller henne.

Säkerhetsskydd och annat säkerhetsarbete

6 § Säkerhetspolisen får, utöver vad som följer av 47 §
säkerhetsskyddsförordningen (1996:633), ge råd om
säkerhetsskydd. Säkerhetspolisen får även i övrigt ge råd för
att förebygga brott mot rikets säkerhet eller andra särskilt
viktiga samhällsintressen.

7 § Säkerhetspolisen får efter medgivande av regeringen i ett
särskilt fall bedriva uppdragsverksamhet när det gäller
säkerhetsskydd och annat säkerhetsarbete.

Information till regeringen

8 § Underrättelser som kan ha betydelse för Sveriges
säkerhetspolitik eller som av annan anledning bör komma till
regeringens kännedom ska utan dröjsmål rapporteras till
Regeringskansliet (Justitiedepartementet) på det sätt som
regeringen närmare bestämmer.

9 § Säkerhetspolisen ska senast den 31 augusti varje år i en
skrivelse till regeringen redogöra för tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll under perioden 1
juli föregående år–30 juni.

Samverkan

Samverkan med andra myndigheter och organ

10 § I 6 § polislagen (1984:387) finns grundläggande
bestämmelser om Säkerhetspolisens samarbete med andra
myndigheter och organ.

Särskilt om samverkan med Polismyndigheten

11 § Säkerhetspolisen ska samarbeta med Polismyndigheten i
den utsträckning som behövs för att polisverksamheten ska
kunna bedrivas effektivt.

Säkerhetspolisen och Polismyndigheten ska i samråd bestämma
och fortlöpande utveckla formerna för samverkan och
samordning mellan myndigheterna.

Säkerhetspolischefen ansvarar tillsammans med rikspolischefen
för att det finns fungerande rutiner för att lösa samverkans-
och samordningsfrågor mellan myndigheterna.

12 § Säkerhetspolisen bör, i den utsträckning sekretess inte
hindrar det, upplysa Polismyndigheten om förhållanden som kan
ha betydelse för dess verksamhet.

13 § Om Polismyndigheten i ett enskilt fall begär det och det
inte finns särskilda skäl mot det, ska Säkerhetspolisen bistå
vid polisverksamhet som leds av Polismyndigheten.

Säkerhetspolisen ska lämna tekniskt biträde och annan hjälp
till Polismyndigheten i den utsträckning som myndigheterna
kommer överens om.

14 § Säkerhetspolischefen ska omedelbart delge
rikspolischefen information av synnerlig vikt.

15 § Biträdande säkerhetspolischefen får i samråd med chefen
för Nationella operativa avdelningen, trots den
ansvarsfördelning som annars gäller mellan myndigheterna, i
ett enskilt fall bestämma att en förundersökning eller annan
uppgift i den brottsbekämpande verksamheten ska lämnas över
till Polismyndigheten för fortsatt handläggning.

Internationellt samarbete

16 § Säkerhetspolisen ska samarbeta med utländska myndigheter
eller organ och mellanfolkliga organisationer i den
utsträckning som behövs för Säkerhetspolisens verksamhet och
som regeringen närmare bestämmer.

17 § Säkerhetspolisen får ingå en internationell
överenskommelse om samarbete med en utländsk brottsbekämpande
myndighet, underrättelse- eller säkerhetstjänst eller annat
motsvarande organ i en stat som är medlem i Europeiska
unionen eller som har slutit avtal enligt konventionen om
tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om
samarbete med konventionsstaterna. Det gäller dock inte om
överenskommelsen kräver riksdagens eller Utrikesnämndens
medverkan.

Säkerhetspolischefen ingår överenskommelser enligt första
stycket. Innan säkerhetspolischefen ingår en överenskommelse
ska Regeringskansliet (Justitiedepartementet) underrättas.

Stöd till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

18 § Säkerhetspolisen ska ge Säkerhets- och
integritetsskyddsnämnden det stöd som anges i 11 och 15 §§
förordningen (2007:1141) med instruktion för Säkerhets- och
integritetsskyddsnämnden.

Ledning

19 § Säkerhetspolisen leds av en myndighetschef.

20 § Vid Säkerhetspolisen ska det finnas ett insynsråd som
består av högst åtta ledamöter.

Insynsrådets uppgifter framgår av 9 § myndighetsförordningen.
Insynen ska dock inte avse sådana uppgifter som kan äventyra
myndighetens samarbete med någon annan underrättelse- eller
säkerhetstjänst eller som rör ledning av polisverksamhet i
ett enskilt fall.

Anställningar och uppdrag

21 § Säkerhetspolischefen är myndighetschef.

Vid myndigheten ska det finnas en biträdande
säkerhetspolischef som är ställföreträdande myndighetschef
och vars anställning beslutas av regeringen.

22 § Regeringen förordnar för en bestämd tid de ledamöter i
personalansvarsnämnden som ska förordnas särskilt.

23 § Om det krävs med hänsyn till arbetsuppgifterna får
Säkerhetspolisen besluta att för bestämd tid eller tills
vidare, dock längst till en viss tidpunkt, anställa en
polisman som har en anställning tills vidare vid
Polismyndigheten.

Förflyttning av arbetstagare

24 § Säkerhetspolisen beslutar om förflyttning enligt 5 §
polislagen (1984:387) av en arbetstagare som är anställd vid
myndigheten.

Anställning vid Polismyndigheten eller någon annan myndighet
som ett led i sådan förflyttningsskyldighet beslutas av den
mottagande myndigheten. Det gäller dock inte för en
anställning som beslutas av regeringen.

Förflyttningsskyldigheten gäller endast vid förflyttning till
en anställning tills vidare.

Personalansvarsnämnd

25 § Vid Säkerhetspolisen ska det finnas en
personalansvarsnämnd. Nämnden prövar frågor som anges i 25 §
första stycket myndighetsförordningen (2007:515) för
anställda vid myndigheten, om inte annat anges.

Nämnden består av säkerhetspolischefen, som är ordförande,
personalföreträdare, tre företrädare för myndigheten som
säkerhetspolischefen bestämmer och två av regeringen särskilt
förordnade ledamöter. Ersättare kan utses för företrädarna
för Säkerhetspolisen.

Säkerhetspolischefen bestämmer vem som ska vara vice
ordförande i nämnden.

26 § I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning,
avsked eller uppsägning bestämmer ordföranden om ett
förfarande inför nämnden ska inledas. Ordföranden får
avskriva ett ärende om det är uppenbart att ärendet inte ska
leda till någon åtgärd från nämndens sida.

Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet och är
det på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet
inte längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i
frågan.

Beslut som har fattats av ordföranden ska anmälas vid nästa
sammanträde med nämnden.

27 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra
andra ledamöter är närvarande.

När ärenden som är av principiell natur eller av annan större
vikt handläggs bör minst sju ledamöter vara närvarande.

Tillämpligheten av en viss förordning

28 § Säkerhetspolisen ska tillämpa
personalföreträdarförordningen (1987:1101).

Rätt att meddela föreskrifter m.m.

29 § Av 27 § andra stycket förordningen (2014:1102) med
instruktion för Polismyndigheten framgår att Polismyndigheten
omedelbart ska underrätta Säkerhetspolisen om brott eller
brottslig verksamhet som avses i 3 § denna förordning.
Säkerhetspolisen får i samråd med Polismyndigheten meddela
föreskrifter om vilka andra typer av brott och andra
företeelser som kan beröra Säkerhetspolisens ansvarsområde
och som Säkerhetspolisen ska underrättas om.

30 § Säkerhetspolisen får, efter att Polismyndigheten har
hörts, meddela föreskrifter om Polismyndighetens medverkan i
skyddet av en person för vars personskydd Säkerhetspolisen
ansvarar.

31 § Säkerhetspolisen ska genom sådana allmänna råd som avses
i 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) och
uttalanden verka för lagenlighet och följdriktighet vid
rättstillämpningen inom sitt ansvarsområde.

Undantag från myndighetsförordningen

32 § Följande bestämmelser i myndighetsförordningen
(2007:515) ska enbart tillämpas i administrativa ärenden:

– 20 § om föredragning,

– 21 § om myndighetens beslut,

– 27 § om myndighetens rätt att företräda staten vid domstol,
och

– 29 § om ärendeförteckning.