Arbetsdomstolen referat AD 1998 nr 141

Court
Arbetsdomstolen
Reference
AD 1998 nr 141
Domsnummer
1998-141
Målnummer
A-243-1997
Avgörandedatum
1998-12-02
Rubrik
En journalist på en dagstidning fick efter överenskommelse med arbetsgivaren uppdraget att vara ansvarig redaktör för tidningens nöjesbilaga. Överenskommelsen innebar också att journalisten erhöll ersättning med visst belopp utöver den tidigare månadslönen. Sedan journalisten övergått till andra arbetsuppgifter uppkommer tvist om hans lön. Arbetsdomstolen finner dels att lönetillägget enligt överenskommelsen mellan arbetsgivaren och journalisten skulle utgå endast så länge journalisten hade arbetsuppgiften att vara ansvarig redaktör, dels att en överenskommelse av sådan innebörd inte är ogiltig som stridande mot det mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska Journalistförbundet gällande kollektivavtalet för redaktionspersonal (journalistavtalet).

Parter:

Svenska Tidningsutgivareföreningen; Svenska Journalistförbundet

Nr 141

Svenska Tidningsutgivareföreningen

mot

Svenska Journalistförbundet.

 

Mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) och Svenska Journalistförbundet (förbundet) gäller varandra i allmänhet avlösande kollektivavtal för redaktionspersonal, det s.k. journalistavtalet.

I 1991/1992 års journalistavtal fanns bl.a. följande bestämmelser.

§ 5. Avlöningsbestämmelser

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

f) Medarbetare i arbetsledande ställning skall erhålla tjänsteställningstillägg. Detta skall avvägas med hänsyn till tjänsteställningens art, arbetsförhållanden, tidningens storlek, antalet underställda medarbetare och vederbörandes ålder och yrkeskvalifikationer. Sådant tillägg utgår endast till den, som innehar eller uppehåller här avsedd befattning 13).

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

13) När medarbetare lämnar befattning för vilken han eller hon under minst 5 år uppburit tjänsteställningstillägg enligt § 5 f) skall vid fastställande av medarbetarens personliga lön hänsyn tas till hur länge tjänsteställningstillägget uppburits samt omständigheterna i övrigt.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

I samband med att avtalsparterna den 5 november 1991 enades om löneavtal för åren 1991 och 1992 utredigerades ny avtalstext för avtal under åren 1993, 1994 och 1995. Syftet därmed angavs i förhandlingsprotokollet vara att underlätta övergång till ett nytt lönesystem. I protokollet finns därutöver intaget bl.a. följande.

§ 4 ÖVERENSKOMMELSE OM LÖNER

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

4. Parterna noterar att förändringen av lönesystemet inte är avsedd att innebära någon skillnad jämfört med tidigare för medarbetare som tillfälligt tjänstgör i arbetsledande befattning.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

§ 10 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

I samband med övergången till nytt lönesystem skall en lokal översyn göras av sådana överenskommelser som är relaterade till det nuvarande lönesystemet.

För överenskommelser som inte med automatik upphävs som en följd av att lönetrappan försvinner gäller att på endera partens begäran förhandling skall upptas.

Avtalsåren 1991-1993 utgör en övergångsperiod till ett nytt lönesystem. – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

§ 12 UTVÄRDERING AV DET NYA LÖNESYSTEMET

Parterna skall gemensamt utvärdera det nya lönesystemet och de effekter detta och löneavtalen haft på lönebildningen under den aktuella perioden. Arbetet skall vara avslutat den 1995-11-30.

Det journalistavtal som trädde i kraft den 1 april 1993 innehöll bestämmelser om det nya lönesystemet. I avtalet fanns intagna bl.a. följande bestämmelser, vilka sedan dess har gällt oförändrade.

§ 5

LÖNER

MOM 1 Grundläggande principer för lönesättning

Tidningsutgivarna och SJF är ense om att följande grundläggande principer och faktorer skall styra lönesättningen för redaktionella medarbetare.

Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. Den skall utgå från kraven i befattningen och medarbetarens prestation. Lönen skall i princip öka med högre krav och förbättrad prestation. Arbetsledare skall i princip ha högre lön än underställd personal.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Ökad erfarenhet och ökade kvalifikationer möjliggör att medarbetare kan utvecklas för alltmer kvalificerade och ansvarskrävande befattningar och arbetsuppgifter, vilket normalt skall ge utslag i den individuella lönesättningen. Om utvecklingen medför befordran – eller annan markant befattningsförändring – som motiverar tillägg till lönen, skall sådana tillägg inte tas ur den allmänna potten.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

MOM 2 Värdering av befattning och medarbetare

Den individuella lönesättningen bygger bl.a. på att befattningar och medarbetare värderas och att dessa värderingar sammanvägs. Metoderna kan variera från företag till företag.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Mom 2:1 Befattning

Kriterier som används vid värdering av en befattning skall ge uttryck för vad befattningen kräver av sin utövare, oavsett vilken denne är. De skall utmärka vilka krav på kunskaper och ansvar som ligger i befattningen, liksom mer allmängiltiga krav som följer av befattningen.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

I kollektivavtalsparternas löneavtal för år 1997 anges bl.a. följande.

10 REDAN GENOMFÖRD LÖNEREVISION

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Har vid ett företag personliga tillägg utgivits och därvid uttryckligen överenskommits, att eventuellt centralt avtal om generella lönehöjningar skall tillämpas, gäller sådan överenskommelse.

AB Arbetarbladet utger tidningen Arbetarbladet i Gävle. Bolaget är medlem i Tidningsutgivarna och är därigenom bundet av journalistavtalet.

S.L. är medlem i förbundet. Han anställdes den 5 juni 1979 hos bolaget för arbete som journalist på tidningen. I februari 1995 blev S.L. ansvarig redaktör för nöjesbilagan. Han kom då att erhålla ersättning med 1 200 kr per månad utöver den månadslön han redan tidigare hade. Sedan han under hösten 1997 sökt och erhållit en annan befattning upphörde bolaget att utbetala den ytterligare ersättningen.

Mellan parterna har uppkommit tvist huruvida S.L. alltjämt är berättigad till ersättning med 1 200 kr utöver den månadslön han tidigare hade. Parterna har förhandlat såväl lokalt som centralt i tvisten utan att kunna enas.

Tidningsutgivarna har väckt talan i arbetsdomstolen mot förbundet samt har därvid yrkat att arbetsdomstolen fastställer att AB Arbetarbladet inte har skyldighet att utge s.k. tjänsteställningstillägg om 1 200 kr per månad till S.L. efter den 30 september 1997.

Förbundet har bestritt yrkandet.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Tidningsutgivarna

S.L. erhöll den 5 juni 1979 en tillsvidareanställning på tidningen. Arbetsuppgifterna bestod bl.a. av reportagejobb och redigering. S.L. ansvarade också för tidningens vinspalt.

Under tiden den 1 september 1993 – den 31 december 1993 vikarierade S.L. som ansvarig för Arbetarbladets nöjesbilaga På Gång. Under den tiden utgick ett s.k. tjänsteställningstillägg enligt ett enskilt avtal. Ersättningen bortföll således när arbetet upphörde.

Genom en överenskommelse i februari 1995 blev S.L., med verkan fr.o.m. den 1 december 1994, ansvarig redaktör för På Gång-bilagan. Överenskommelsen träffades på initiativ av chefredaktören K.L. I S.L:s befattning som ansvarig redaktör låg ett arbetsledningsansvar för övriga medarbetare, ett inköpsansvar bestående bl.a. i kontakter med frilansjournalister samt ett budgetansvar. I samband med tillträdet kom S.L. och K.L. överens om att ett särskilt tillägg om 1 200 kr per månad, knutet till tjänsten, skulle utgå samt att det skulle betalas retroaktivt från den 1 december 1994.

Det muntliga avtalet bekräftades i brev av K.L. den 6 februari 1995. I brevet anges bl.a. följande.

TJÄNSTESTÄLLNINGSTILLÄGG

S.L., (personnummer uteslutet), är fr o m december 1994 ansvarig redaktör för På Gång-bilagan med tjänsteställningstillägg 1 200 kr/månad.

Tjänsteställningstillägget utbetalas retroaktivt från december 1994 på februarilönen.

Brevet tillställdes, förutom S.L. och lönekontoret, även A.E., som då var klubbordförande. På de lönespecifikationer som därefter utgick till S.L. var summan 1 200 kr särskilt specificerad som ett tillägg.

Under hösten 1997 uppkom en ledig halvtidsbefattning på radiotaltidningen. Arbetet bestod i enklare redigering av texter ur lokaltidningen, vilka sedan skulle läsas in, så att synskadade skulle kunna ta del av lokaltidningens nyheter. Arbetet var ett renodlat kvälls/nattarbete. Av privata skäl ville S.L. byta arbetsuppgifter, varför han sökte denna helt obefordrade befattning. K.L. klargjorde då mycket tydligt för S.L. att tillägget om 1 200 kr per månad skulle upphöra för det fall S.L. bytte arbete, men S.L. vidhöll att han ändå ville ha arbetet på radiotaltidningen. S.L. fick halvtidstjänsten på radiotaltidningen och därutöver konstruerade man arbetsuppgifter så att han kunde fortsätta med vinspalten och annat reportagearbete för På Gång-bilagan. För tidningsledningens del var det helt uteslutet att S.L. skulle kunna fortsätta som ansvarig för På Gång-bilagan och samtidigt arbeta med radiotaltidningen, eftersom arbetet som ansvarig kräver närvaro på arbetsplatsen på dagtid.

Under de lokala förhandlingarna rörande tvistefrågan bestreds aldrig från förbundets sida att något enskilt avtal med den angivna innebörden hade träffats mellan bolaget och S.L. Denna invändning framfördes först i de centrala förhandlingarna. Tvisten gällde således inledningsvis endast frågan om avtalet var stridande mot kollektivavtalet.

Sammanfattningsvis gör Tidningsutgivarna gällande att S.L. genom överenskommelsen i februari 1995 med K.L. blev berättigad till ett tjänsteställningstillägg, som skulle upphöra att utgå när S.L. frivilligt sökte och erhöll annan befattning utan det ansvar som han erhöll tillägget för. Ett sådant enskilt anställningsavtal är inte ogiltigt som stridande mot någon bestämmelse i journalistavtalet.

Förbundet

I början av februari 1995 inkallades S.L. oväntat till K.L., som bad att S.L. skulle ta över ledningen för nöjesbilagan. S.L. förklarade att han kunde tänka sig detta under förutsättning att han fick löneförhöjning. K.L. erbjöd honom då löneförhöjning med 1 200 kr per månad, att utgå retroaktivt från den 1 december 1994, vilket S.L. accepterade. I befattningen ingick viss arbetsledande funktion avseende frilansjournalisters arbete, planeringsansvar samt, vilket var det centrala, ett budgetansvar. Då avtalet om lön träffades sades inte något om tidsbegränsning eller att löneförhöjningen var villkorad av att S.L. utförde just detta arbete.

S.L. tillträdde den nya befattningen, men med tiden kom hans arbetsuppgifter att förändras. Från och med hösten 1996 arbetade S.L. halvtid med På Gång-bilagan och halvtid på den allmänna redaktionen. Han behöll dock budgetansvaret samt en del av arbetsledningsansvaret på nöjesbilagan. Vid det tillfället var det inte någon som ifrågasatte hans löneförhöjning.

Under hösten 1997 blev S.L. intresserad av en halvtidstjänst på radiotaltidningen. Hans önskemål var egentligen att förena denna med halvtidstjänsten på nöjesbilagan istället för tjänsten på allmänredaktionen. Bolaget ville dock inte gå med på detta, varför man enades om att S.L. skulle arbeta halvtid på radiotaltidningen och ungefär 27 % på På Gång-bilagan. Beträffande det s.k. tillägget om 1 200 kr menade bolaget att detta skulle bortfalla, vilket S.L. motsatte sig. S.L. började arbeta på radiotaltidningen, men påpekade att han inte avsåg lönediskussionen avslutad. S.L. hade mycket väl kunnat behålla budgetansvaret inom sin nya tjänstgöring på nöjesbilagan.

En överenskommelse om tjänsteställningstillägg av den innebörd som Tidningsutgivarna har påstått i målet strider enligt förbundets uppfattning mot det nu gällande journalistavtalet. Det tidigare lönesystem som gällde enligt journalistavtalet före den 1 april 1993, utgjorde ett tarifflönesystem. I målet är ostridigt att det i det gamla systemet fanns ett tjänsteställningstillägg. Den grundläggande förändringen i det nya avtalet var övergången till individuallönesystemet. Av 5 § i det nya avtalet, liksom av det s.k. VD-brevet, framgår att en arbetsledare skall ha högre lön, men att höjningen i så fall är en integrerad del av lönen. Den extra ersättning S.L. erhöll var således en löneförhöjning på grund av hans arbetsledande ställning och den utgör en integrerad del av lönen. Av avgörande betydelse är att de centrala parterna var ense om att den tidigare ordningen – alltså att den lönedel som utgick på grund av befordran skulle bortfalla automatiskt då arbetstagaren lämnade sin tjänst – inte skulle gälla efter att det nya avtalet trätt i kraft.

Förbundet grundar sitt bestridande på följande. Mellan S.L. och Arbetarbladet föreligger det inte något enskilt avtal med det innehåll som Tidningsutgivarna gör gällande. Det var inte på S.L:s eget initiativ som han lämnade budgetansvaret för nöjesbilagan På Gång. Om arbetsdomstolen skulle finna att ett enskilt avtal föreligger med det innehåll Tidningsutgivarna har påstått, gör förbundet gällande att avtalet strider mot journalistavtalet och därför är ogiltigt enligt 27 § medbestämmandelagen. För det fall ett enskilt avtal av den angivna innebörden skulle anses ha träffats och avtalet inte skulle anses strida mot kollektivavtalet gör förbundet i sista hand gällande att avtalet är ogiltigt enligt 36 § avtalslagen. S.L. har vid träffandet av det enskilda avtalet befunnit sig i ett underläge, och en överenskommelse som innebär att den individuella lönen i framtiden kan sänkas genom ensidigt beslut av arbetsgivaren måste anses oskälig.

Tidningsutgivarna

Det bestrids att det nu gällande lönesystemet enligt journalistavtalet skulle innebära att det är otillåtet att träffa enskilda avtal om tjänsteställningstillägg. Det finns i avtalet inte några bestämmelser som ger uttryck för ett förbud mot individuella avtal om sådana tillägg. Varken i den arbetsgrupp som beredde frågor under avtalsdiskussionerna eller under löneförhandlingarna togs frågan om sådana avtal upp. Arbetsgivarsidans ståndpunkt har klargjorts i det s.k. VD-brev, som i januari 1993 utsändes från Tidningsarbetsgivarna till tidningarna. I brevet angavs att det normala i ett individuallönesystem är att den individuella lönen omfattar även den del som utgår på grund av att den anställde innehar en arbetsledande befattning. Emellertid avgavs också att det även fortsättningsvis kunde finnas ett behov av arbetsledartillägg som kan tas bort eller reduceras och att det inte finns något hinder för en sådan ordning i ett individuallönesystem, men att det i så fall krävs särskilda överenskommelser. Det kan tilläggas att det vid den utvärdering av det nya lönesystemet som ägde rum år 1995 inte påpekades från förbundets sida att det förelåg något problem avseende systemet med lönetillägg. Sådana torde nämligen alltjämt vara relativt vanligt förekommande.

Domskäl

S.L. har sedan år 1979 en tillsvidareanställning hos bolaget, som ger ut tidningen Arbetarbladet.

Från den 1 december 1994 blev S.L. arbetsledare och budgetansvarig för nöjesbilagan. Han erhöll då, utöver den lön som tidigare hade utgått, 1 200 kr per månad. Under hösten 1997 övergick S.L. till ett halvtidsarbete på radiotaltidningen. Därutöver hade han visst reportagearbete för nöjesbilagan, men han lämnade de arbetsuppgifter som innebar att han hade ansvar för nöjesbilagan. I samband med detta upphörde bolaget att betala ut de 1 200 kr som utgått sedan den 1 december 1994.

Tvisten i målet gäller frågan om vilken lön S.L. är berättigad till sedan han lämnat de angivna arbetsuppgifterna med redaktionsansvar för nöjesbilagan.

Tidningsutgivarna har gjort gällande att S.L. i samband med att han blev redaktionsansvarig för nöjesbilagan genom en enskild överenskommelse med bolaget erhöll ett särskilt tillägg om 1 200 kr. Tillägget utgjorde enligt Tidningsutgivarna ett s.k. tjänsteställningstillägg som enligt överenskommelsen skulle upphöra att utgå för det fall S.L. skulle söka och erhålla annan befattning utan särskilt ansvar. Vidare har Tidningsutgivarna gjort gällande att en sådan överenskommelse inom ramen för det enskilda anställningsavtalet inte står i strid med journalistavtalet.

Förbundet har bestritt att överenskommelsen mellan bolaget och S.L. hade den innebörden att tillägget om 1 200 kr skulle upphöra för det fall S.L. erhöll annan befattning. Förbundet har dessutom gjort gällande att det inte var på S.L:s eget initiativ som han lämnade den arbetsuppgift för vilken han erhöll tillägget. För det fall överenskommelsen skulle anses ha den innebörd som arbetsgivarsidan hävdar har förbundet gjort gällande att överenskommelsen strider mot journalistavtalet och därför är ogiltig enligt 27 § medbestämmandelagen. Slutligen har förbundet gjort gällande att överenskommelsen i varje fall är ogiltig enligt 36 § avtalslagen.

Utredningen i målet

Vid huvudförhandlingen i målet har förebringats såväl skriftlig som muntlig bevisning. På Tidningsutgivarnas begäran har vittnesförhör hållits med chefredaktören K.L., redaktionschefen C.S., förre verkställande direktören i bolaget B.J., vice verkställande direktören i Tidningsutgivarna B.D., B.P., tidigare anställd hos Tidningsutgivarna, och administrative redaktören M.J. På förbundets begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med S.L. samt vittnesförhör hållits med journalistklubbens ordförande J.N., förre förhandlingschefen i förbundet L.R:s och förbundsombudsmannen M.L.

Är  s.k. tjänsteställningstillägg förenliga med journalistavtalet?

Förbundet har i målet gjort gällande att det inte är förenligt med bestämmelserna i journalistavtalets § 5 att en arbetsgivare träffar avtal med en enskild arbetstagare om att ett visst lönetillägg skall utgå endast så länge arbetstagaren har en viss arbetsuppgift eller viss befattning. Om en sådan överenskommelse träffas, är den därför enligt förbundets mening ogiltig enligt 27 § medbestämmandelagen. En överenskommelse om höjning av arbetstagarens lön innebär som förbundet ser saken att lönetillägget blir en del av arbetstagarens ordinarie lön.

Tidningsutgivarna har bestritt att journalistavtalet har den innebörd som förbundet har angett och har anfört att avtalet inte hindrar en enskild överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om att ett visst lönetillägg skall utges så länge arbetstagaren fullgör vissa arbetsuppgifter.

Tvisten i denna del skall ses mot bakgrund av att journalistavtalet före den 1 april 1993 innehöll ett lönesystem som var uppbyggt på tariffer med vissa lönetillägg för särskilda arbetsuppgifter. Medarbetare i arbetsledande ställning skulle enligt avtalets då gällande bestämmelser erhålla ett s.k. tjänsteställningstillägg. Detta lönetillägg skulle enligt avtalet avvägas med hänsyn till tjänsteställningens art, arbetsförhållanden, tidningens storlek, antalet anställda medarbetare och vederbörandes ålder och yrkeskvalifikationer. Enligt avtalet utgick tillägget endast till den som innehade eller uppehöll en befattning av det avsedda slaget. Regleringen innebar att tjänsteställningstillägget automatiskt upphörde, om arbetstagaren övergick till arbetsuppgifter som inte innefattade någon arbetsledande ställning.

Tillkomsten av de lönebestämmelser i journalistavtalet som har gällt alltsedan den 1 april 1993 innebar att det infördes ett nytt lönesystem för redaktionspersonal. I avtalet anges i huvudsak följande. Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. Den skall utgå från kraven i befattningen och medarbetarens prestation. Lönen skall i princip öka med högre krav och förbättrad prestation. Arbetsledare skall i princip ha högre lön än underställd personal. Ökad erfarenhet och ökade kvalifikationer möjliggör att medarbetare kan utvecklas för alltmer kvalificerade och ansvarskrävande befattningar och arbetsuppgifter, vilket normalt skall ge utslag i den individuella lönesättningen. Om utvecklingen medför befordran – eller annan markant befattningsändring – som motiverar tillägg till lönen, skall sådana tillägg inte tas ur den allmänna potten.

Att det nu gällande journalistavtalet inte innehåller några bestämmelser om tjänsteställningstillägg innebär tydligtvis att det inte som tidigare finns ett direkt stöd i kollektivavtalet för en ordning där överenskommelse träffas om ett visst lönetillägg som är knutet till en viss syssla och som automatiskt bortfaller om arbetstagaren övergår till andra arbetsuppgifter. Vad frågan i målet gäller är emellertid om nuvarande bestämmelser i journalistavtalet lägger hinder i vägen för en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren av innebörd att ett visst lönetillägg skall utges endast så länge som arbetstagaren fullgör vissa arbetsuppgifter.

Arbetsdomstolen kan konstatera att det inte finns någon bestämmelse i journalistavtalet som klargör eller ens ger en antydan om att en ordning med lönetillägg knutna till vissa sysslor inte längre skulle vara tillåtlig. De aktuella lönebestämmelserna kan inte heller om man ser till deras ordalydelse anses ha en sådan innebörd att de indirekt förhindrar en överenskommelse av det angivna slaget mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Frågan blir då om det vid förhandlingarna inför tillkomsten av de nya lönebestämmelserna förekom något som föranleder en slutsats om att dessa har en mer långtgående innebörd än som kan utläsas ur deras ordalydelse.

Vice verkställande direktören i Tidningsutgivarna B.D. har inför domstolen berättat i huvudsak följande. Förhandlingarna hade sin bakgrund i ett missnöje på arbetsgivarsidan med det stela tarifflönesystem som gällde. På arbetsgivarsidan strävade man efter ett flexibelt löneavtal av det slag som gällde för privatanställda tjänstemän i allmänhet. Förhandlingarna fördes intensivt efter sommaren 1991 och avtalet blev klart i november. Frågor om lönetillägg berördes nog i förhandlingarna, men de frågorna var inte centrala.

På arbetsgivarsidan deltog även B.P. som förhandlare. Han har berättat i huvudsak följande. Han deltog i en arbetsgrupp som tillsattes år 1991 med uppgift att utforma de nya lönebestämmelserna.  I arbetsgruppen diskuterades alla frågor som gällde det nya lönesystemet och även övergångsfrågorna. Frågan om slopande av tjänsteställningstillägg passerade helt snabbt och gällde då chefslönerna. Dessa frågor kom inte upp i den stora delegationen.

Den dåvarande förhandlingschefen i förbundet L.R. har uppgett bl.a. följande. Det fanns på arbetstagarsidan en stark önskan om att avskaffa den tidigare ordningen, som innebar att tjänsteställningstilläggen föll bort när man bytte arbetsuppgifter. Att dessa bestämmelser avskaffades innebar som förbundet såg saken att tilläggen kom att utgöra en del av den utgående lönen. På arbetsgivarsidan var man först inte så intresserad av att ändra på detta och man pekade på konsekvenserna i fall då en arbetstagare bytte arbetsuppgifter en helt kort tid efter att ha fått ett lönetillägg som motiverades av hans särskilda arbetsuppgifter. Arbetsgivarsidan godtog dock förbundets synsätt sedan man fått försäkringar om att sådana mera extrema fall kunde lösas efter förhandlingar.

Även ombudsmannen på förbundet M.L. har hörts rörande förhandlingsförloppet. Han har uppgett att frågan om arbetsledarlöner berördes i den arbetsgrupp som förberedde den nya avtalstexten. På särskild fråga angav arbetsgivarsidan att lönehöjning på grund av arbetsledarskap fick bli en del av lönen och att man fick förhandla på nytt om arbetstagarens lön om denne bytte uppgifter. Detta var ett viktigt klarläggande för arbetstagarsidan. Saken kom upp på nytt efter arbetsgruppens rapport. Det blev då en kort diskussion om fall där en arbetstagare bytte uppgifter efter en mycket kort tid med förhöjd lön. Från arbetstagarsidan angavs att man då fick förhandla på nytt om lönen, något som godtogs av motsidan.

Av det nu anförda kan man enligt arbetsdomstolens mening dra slutsatsen att frågan om lönesättning och lönetillägg för bl.a. redaktionspersonal med arbetsledande ställning berördes i de diskussioner som föregick avtalsslutandet. Vad som enligt L.R. och M.L:s berättelser förekom vid förhandlingarna visar att parterna var ense om att en arbetstagare som fått löneförhöjning med anledning av att han tagit på sig uppgifter som arbetsledare eller liknande i princip skulle behålla sin lön om han byter arbetsuppgifter; lönesättningen skulle i denna situation i första hand bli en förhandlingsfråga som parterna fick lösa. En sådan ordning torde vara den vanliga på arbetsmarknaden och den ansluter väl till den avtalstext som parterna enades om. Vad parterna enligt L.R. och M.L. diskuterade vid förhandlingarna är emellertid en annan fråga än den som är avgörande för den föreliggande tvisten, nämligen frågan om vad som skall gälla i fall där arbetsgivaren och arbetstagaren redan på förhand har enats om att den högre lönen inte längre skall utgå om arbetstagaren lämnar de arbetsuppgifter som har föranlett lönehöjningen. Denna fråga har såvitt framkommit inte alls berörts vid förhandlingarna, och än mindre har det visats att parternas meningsutbyten ger anledning till en slutsats om att de var ense om att en enskild överenskommelse av det angivna slaget skulle vara stridande mot kollektivavtalet.

Sammanfattningsvis ger varken journalistavtalets ordalydelse eller vad som förekom vid förhandlingarna inför avtalsslutandet stöd för förbundets ståndpunkt rörande avtalets innebörd. Arbetsdomstolens slutsats i denna del blir att det inte kan anses strida mot journalistavtalet att en arbetsgivare och en enskild arbetstagare träffar en överenskommelse om lönetillägg som skall utges endast så länge arbetstagaren utför vissa angivna arbetsuppgifter.

Vad innebar den överenskommelse som träffades i februari 1995 mellan bolaget och S.L.?

Det är ostridigt i målet att S.L. på chefredaktören K.L:s initiativ i februari 1995 blev ansvarig för nöjesbilagan På Gång. Det träffades en överenskommelse mellan de båda om detta som innebar att S.L. erhöll ersättning med 1 200 kr utöver vad han tidigare erhållit i lön.

Utredningen visar vidare att S.L. under hösten 1997 sökte och sedan tillträdde en halvtidstjänst på radiotaltidningen. Förbundet har gjort gällande att S.L. därvid mot sin vilja fråntogs budgetansvaret för nöjesbilagan. Det står dock klart att han helt frivilligt sökte placeringen på taltidningen. Bolaget klargjorde därvid att denna syssla inte lämpligen kunde förenas med budgetansvaret för nöjesbilagan. S.L. ställdes inför valet mellan att bli kvar i sin tidigare befattning eller att erhålla placering på taltidningen utan budgetansvar. Han valde då att tillträda tjänsten på taltidningen. Under sådana omständigheter kan domstolen inte finna annat än att S.L. frivilligt lämnat den arbetsuppgift som avsåg budgetansvaret för nöjesbilagan.

Det avgörande för frågan om S.L. alltjämt är berättigad till lönetillägget är vad man kom överens om i samband med att han i februari 1995 erhöll budgetansvaret för nöjesbilagan.

Inför arbetsdomstolen har S.L. uppgett följande. Han inkallades till K.L. och fick något oväntat förfrågan om han ville bli ansvarig för På Gång-bilagan. Han förklarade att han var beredd att acceptera detta, under förutsättning att han fick mer betalt. K.L. svarade då att "du får 1 200 kr mer per månad", varvid de var överens. K.L. sade inte något om att ersättningen skulle vara tidsbegränsad eller knuten till vissa arbetsuppgifter.

K.L. har inför domstolen förklarat att han inte kan minnas vad som sades angående frågan om ersättning utöver att det skulle utgå ett tillägg om 1 200 kr i likhet med vad som gällt vid det tidigare tillfälle år 1993, då S.L. vikarierade som budgetansvarig.

Det står därmed klart att K.L. och S.L. inte uttryckligen har överenskommit att ersättningen om 1 200 kr skulle utgå endast under den tid som S.L. innehade ansvaret för På Gång-bilagan. Frågan om överenskommelsens innebörd i detta hänseende får därmed bedömas med ledning av övriga föreliggande omständigheter.

Det har från förbundets sida inte gjorts gällande annat än att K.L. för sin del hade avsikten att lönetillägget var beroende av att S.L. faktiskt hade ansvaret för nöjesbilagan. Frågan blir då om S.L. för sin del hade anledning att uppfatta saken på annat sätt.

I målet är ostridigt att S.L. hösten 1993 vikarierade som chef för nöjesbilagan och att han då hade ett tjänsteställningstillägg som bortföll när vikariatet upphörde. Tillägget utgick med samma belopp som S.L. erhöll enligt den nu aktuella överenskommelsen, dvs. med 1 200 kr per månad. I samband med vikariatet år 1993 fick S.L. en skriftlig bekräftelse på överenskommelsen, där lönetillägget benämndes tjänsteställningstillägg. En motsvarande skriftlig bekräftelse upprättades av K.L. och delgavs S.L. kort efter deras samtal i februari 1995. I handlingen anges att S.L. fr.o.m. december 1994 är ansvarig redaktör för På Gång-bilagan med tjänsteställningstillägg om 1 200 kr per månad. Av S.L:s egna uppgifter framgår vidare att det på hans lönebesked angivits tjänsteställningstillägg avseende beloppet 1 200 kr, vilket han noterat, men aldrig ifrågasatt.

Av det anförda framgår att S.L:s lönetillägg liksom år 1993 benämndes tjänsteställningstillägg, dvs. på ett sätt som överensstämde med terminologin i det tidigare gällande lönesystemet med dess bestämda innebörd. I målet har inte gjorts gällande annat än att S.L. var förtrogen med innebörden av denna term. Arbetsdomstolen anser mot denna bakgrund att överenskommelsen får anses ha innebörden att lönetillägget om 1 200 kr skulle utges endast så länge S.L. utförde arbetsuppgifterna som ansvarig redaktör för nöjesbilagan.

Skall överenskommelsen förklaras ogiltig enligt 36 § avtalslagen?

Enligt 36 § avtalslagen får ett avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vid prövningen skall det vidare tas särskild hänsyn till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.

Förbundet har som grund för sin ståndpunkt anfört att S.L. hade en stark önskan att erhålla chefsbefattningen och kände lojalitet för sin arbetsgivare. Enligt förbundets mening måste han under dessa omständigheter anses ha befunnit sig i en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Tidningsutgivarna har bestritt att överenskommelsen är sådan att den strider mot 36 § avtalslagen.

Enligt arbetsdomstolens mening kan det inte råda någon tvekan om att en löneöverenskommelse som innebär att ett visst lönetillägg utgår så länge arbetstagaren fullgör en viss syssla inte kan anses oskälig på grund av sitt innehåll. De övriga av förbundet angivna omständigheterna kan inte föranleda bedömningen att löneöverenskommelsen i detta fall betraktas som stridande mot 36 § avtalslagen. Förbundets invändning i denna del mot löneöverenskommelsen kan därför inte godtas.

Sammanfattande bedömning

Arbetsdomstolen anser sammanfattningsvis att löneöverenskommelsen mellan bolaget och S.L. har den innebörd som Tidningsutgivarna har gjort gällande och att överenskommelsen inte strider mot journalistavtalet. Löneöverenskommelsen kan vidare inte anses oskälig enligt 36 § avtalslagen. Det anförda betyder att Tidningsutgivarnas talan skall bifallas.

Rättegångskostnader

Vid denna utgång skall förbundet ersätta Tidningsutgivarna för rättegångskostnader. Om det yrkade beloppets skälighet råder inte tvist.

DOMSLUT

1. Arbetsdomstolen fastställer att AB Arbetarbladet inte har skyldighet att utge s.k. tjänsteställningstillägg om 1 200 kr per månad till S.L. efter den 30 september 1997.

2. Svenska Journalistförbundet skall ersätta Svenska Tidningsutgivareföreningen för rättegångskostnader med åttiosextusen (86 000) kr, avseende ombudsarvode, jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 1998-12-02, målnummer A-243-1997

Ledamöter: Michaël Koch, Brita Swan, Palle Landin, Carl Magnus Pontén, Margareta Regnell, Jarl Karlsson och Bo Almgren. Enhälligt.

Sekreterare: Inger Andersson