Arbetsdomstolen referat AD 2019 nr 17

Court
Arbetsdomstolen
Reference
AD 2019 nr 17
Domsnummer
2019-17
Målnummer
A-114-116-2017
Avgörandedatum
2019-03-13
Rubrik
Fråga bl.a. om tre målare varit anställda hos ett måleriföretag eller hos ett bemanningsföretag. Arbetsdomstolen har funnit att anställningsavtalen träffats med en behörig företrädare för måleriföretaget och att det inte är visat att företrädaren innan avtalet träffades gjort klart för målarna att någon annan än måleriföretaget skulle vara avtalspart. Målarna ansågs därför ha varit anställda av måleriföretaget.
Rättsfall
•          AD 2018 nr 29
•          NJA 2014 s. 978

Svenska Målareförbundet

mot

Ekholmens Puts & Måleri FS AB.

Bakgrund

Ekholmens Puts & Måleri FS AB (Ekholmens Puts) har träffat hängavtal – kollektivavtal för målaryrket – med Svenska Målareförbundet (Målareförbundet). J.Z., Z.N.K. och A.S. (arbetstagarna) är medlemmar i Målareförbundet.

Tvisten gäller om Ekholmens Puts är skyldigt att betala lön till arbetstagarna för perioden november 2016-januari 2017.

Parterna är överens om att J.Z. och Z.N.K. under perioden utförde arbete för och under ledning av Ekholmens Puts. Målareförbundet menar att även A.S. arbetade för Ekholmens Puts under denna period, vilket bolaget har bestritt.

Enligt Målareförbundet har arbetstagarna varit anställda av Ekholmens Puts och bolaget är därför skyldigt att betala lön till arbetstagarna för arbete de utfört för bolaget.

Ekholmens Puts anser att J.Z. och Z.N.K. inte varit anställda av bolaget, utan av bemanningsföretaget IWOG konsult AB (IWOG) som hyrt ut arbetstagarna till Ekholmens Puts. Bolaget menar att A.S. överhuvudtaget inte arbetat för bolaget, och, om Arbetsdomstolen skulle finna att A.S. har arbetat för Ekholmens Puts, så har även han varit inhyrd från IWOG. Ekholmens Puts är därför, enligt bolaget, inte skyldigt att betala lön till någon av arbetstagarna.

Yrkanden m.m.

Målareförbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta Ekholmens Puts att

1. till J.Z. betala lön med 47 270 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen, på 21 190 kr från den 25 januari 2017 och på 26 080 kr från den 24 februari 2017, allt till dess betalning sker,

2. till Z.N.K. betala lön med 91 460 kr 50 öre, jämte ränta enligt 6 § räntelagen, på 14 996 kr från den 23 december 2016, på 43 783 kr från den 25 januari 2017 och på 32 681 kr 50 öre från den 24 februari 2017, allt till dess betalning sker, och

3. till A.S. betala lön med 28 411 kr 50 öre, jämte ränta enligt 6 § räntelagen, på 4 401 kr från den 24 december 2016 och på 24 010 kr 50 öre från den 26 januari 2017, allt till dess betalning sker.

Ekholmens Puts har bestritt Målareförbundets talan, men vitsordat lönebeloppen och räntan som skäliga i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Parterna har till utveckling av talan anfört i huvudsak följande.

Målareförbundet

Sammanfattning av grunderna

Arbetstagarna har varit anställda som målare hos Ekholmens Puts. De har inte fått lön för det arbete de utfört för bolaget under perioden november 2016-januari 2017. Ekholmens Puts är därför skyldigt att betala lön till arbetstagarna med de för var och en yrkade beloppen.

Allmänt om anställningsförhållandena

Arbetstagarna anställdes hos Ekholmens Puts, inte hos IWOG. Bolaget var arbetstagarnas arbetsgivare under den aktuella perioden.

Arbetstagarna har utfört arbete för Ekholmens Puts, som har haft arbetsledningsrätt över dem. De har aldrig träffat eller pratat med IWOG:s ställföreträdare I.W., utan har i frågor som rört anställningarna bara haft kontakt med Ekholmens Puts ställföreträdare T.S. och bolagets projektledare D.P.

Under anställningarna har arbetstagarna använt Ekholmens Puts firmabil och haft arbetskläder med bolagets namn. De har också betalat för bensin till firmabilen med T.S:s bankkort och det var till T.S. de ringde om de skulle sjukanmäla sig.

Arbetstagarna har av Ekholmens Puts fått de s.k. ID06-brickor som behövdes för att komma in på arbetsplatserna. På brickorna anges bolagsnamnet Ekholmens Måleri i Östergötland AB med organisationsnummer 556914-9296, vilket tillhör Stillake AB. Arbetstagarna har dock inte kontrollerat organisationsnumret utan bara noterat bolagsnamnet "Ekholmens".

Att Ekholmens Puts var arbetstagarnas arbetsgivare under den aktuella perioden framgår även av de lönespecifikationer som Ekholmens Puts skickat till dem. T.S. har dessutom ordnat lägenheter till Z.N.K. och J.Z. och i samband därmed uppgett att lägenheterna var för hans anställda.

Arbetstagarna har på grund av det anförda i vart fall med fog uppfattat sig som anställda av Ekholmens Puts och bolaget är därför skyldigt att betala yrkade lönebelopp för det arbete som de utfört.

J.Z. och Z.N.K.

Under 2014 såg J.Z. att Ekholmens Puts sökte personal och skickade därför en ansökan och sitt CV till bolaget. Han kontaktades kort därefter av T.S., som beskrev Ekholmens Puts verksamhet och de överenskom om en anställning i bolaget. Han började därefter arbeta för Ekholmens Puts.

När J.Z. hade arbetat för Ekholmens Puts en tid visade det sig att bolaget hade behov av att anställa ytterligare personal. T.S. frågade J.Z. om han kände någon målare som kunde vara intresserad av att arbeta för bolaget. J.Z. frågade då sin vän Z.N.K. och fick veta han var intresserad.

Z.N.K. reste till Sverige i mars 2015 och träffade T.S. T.S. beskrev då Ekholmens Puts verksamhet för honom och de överenskom om en anställning i bolaget. Några dagar senare började Z.N.K. att arbeta för Ekholmens Puts.

Sedan de överenskommit om sina anställningar med T.S. har J.Z. och Z.N.K. uppfattat sig som anställda hos Ekholmens Puts. De har dock inte ingått något skriftligt anställningsavtal med bolaget.

Ekholmens Puts har gett in två anställningsavtal där IWOG angetts som arbetsgivare och J.Z. respektive Z.N.K. som arbetstagare. Båda avtalen är undertecknade av I.W., som var både styrelseledamot för IWOG och styrelsesuppleant för Ekholmens Puts. Varken Z.N.K. eller J.Z. har undertecknat eller på annat sätt godkänt de aktuella avtalen.

Det kan vara så att de två arbetstagarna fått se avtalen efter att de påbörjat sina anställningar hos Ekholmens Puts. De har dock inte noterat att ett annat bolag var angivet som arbetsgivare. Det var inte heller I.W. som visade dem avtalen. Z.N.K. eller J.Z. har, som sagts, aldrig träffat eller pratat med I.W. För det fall de fått se avtalen var det T.S. eller D.P. som visade dem.

Z.N.K. och J.Z. var anställda som målare. Enligt anställningsavtalen hade de timlöner om 140 kr respektive 150 kr. Enligt § 2 i kollektivavtalet hade de dock rätt till en minimilön om 163 kr per timme.

J.Z:s lönekrav avser perioden den 1 december 2016-31 januari 2017. I december 2016 arbetade han 130 timmar och i januari 2017 160 timmar. Z.N.K:s lönekrav avser perioden den 1 november 2016-31 januari 2017. I november 2016 arbetade han 92 timmar, i december 2016 arbetade han 253 timmar samt hade rätt till helglön under 16 timmar à 159 kr och i januari 2017 arbetade han 200,5 timmar. Eftersom J.Z. och Z.N.K. inte fått någon lön för den aktuella perioden är Ekholmens Puts skyldigt att betala yrkade belopp till dem.

A.S.

Under hösten 2016 var A.S. anställd av Företagsservice i Norrköping AB och arbetade på en byggarbetsplats i Linköping. På byggarbetsplatsen träffade han J.Z. som introducerade honom för D.P. Via D.P. kom han sedan i kontakt med T.S. som erbjöd honom en anställning hos Ekholmens Puts. Någon vecka senare, den 28 november 2016, när T.S. kom till byggarbetsplatsen accepterade A.S. erbjudandet och började arbeta för bolaget. A.S. arbetade därefter på samma byggarbetsplats som tidigare, men nu för Ekholmens Puts räkning.

All kontakt i samband med anställningens ingående skedde med T.S. T.S. berättade om Ekholmens Puts verksamhet och han och A.S. överenskom om att anställningen skulle vara på heltid och att han skulle få 130 kr i timlön. T.S. uppgav också för A.S. att han skulle få ett skriftligt avtal inom ett par dagar, men något sådant fick han aldrig trots att han begärde det.

A.S. var anställd hos Ekholmens Puts från den 28 november 2016 till den 1 januari 2017, då han frånträdde anställningen på grund av att han inte hade fått någon lön för november 2016. Lönen för november skulle ha utbetalts den 23 december 2016. Den sista dag som A.S. utförde arbete för Ekholmens Puts var den 29 december 2016.

Eftersom A.S. var anställd som målare hade han enligt § 2 i kollektivavtalet rätt till en minimilön om 163 kr per timme. I november 2016 arbetade han 27 timmar, fördelat på nio timmar per dag den 28-30 november. I december 2016 arbetade han 139,5 timmar och hade rätt till helglön under åtta timmar à 159 kr. A.S. har inte fått lön under den aktuella perioden och Ekholmens Puts är därför skyldigt att betala honom yrkat belopp.

Bolaget

Sammanfattning av grunderna

J.Z. och Z.N.K. har varit anställda hos bemanningsföretaget IWOG som Ekholmens Puts anlitat. A.S. har inte arbetat för Ekholmens Puts. Ingen av arbetstagarna har således varit anställda av Ekholmens Puts och bolaget är därför inte skyldigt att betala lön till dem.

Allmänt om anställningsförhållandena

Ekholmens Puts har inte träffat anställningsavtal med någon av arbetstagarna.

J.Z. och Z.N.K. var anställda hos bemanningsföretaget IWOG, som under den aktuella perioden hyrde ut dem till Ekholmens Puts. A.S. har däremot inte, vare sig som inhyrd eller anställd, arbetat för Ekholmens Puts. Om Arbetsdomstolen skulle finna att även A.S. har utfört arbete för Ekholmens Puts har han i vart fall inte varit anställd av bolaget, utan varit inhyrd från IWOG.

T.S. har inget med IWOG att göra, annat än att Ekholmens Puts köpte in och betalade för tjänster från IWOG. Hans kontaktperson på IWOG, för inhyrning av arbetstagarna, var I.W., som var delägare i det bolaget. Ekholmens Puts har ingen närmare uppfattning om hur anställningsavtalen mellan IWOG och J.Z. och Z.N.K. har träffats.

Ekholmens Puts har alltså haft ett avtal med IWOG om inhyrning av arbetskraft, och J.Z. och Z.N.K. har varit inhyrda för att arbeta på projekt som Ekholmens Puts haft. När ett bemanningsföretag anlitas uppstår ett trepartsförhållande och arbetsledningsrätten åvilar som regel kundföretaget, i detta fall Ekholmens Puts. Det är alltså riktigt att bolaget haft arbetsledningsrätt över de två arbetstagarna, men de har varit anställda av IWOG och det var IWOG som var ansvarigt för att betala deras lön. Att IWOG också betalat J.Z. och Z.N.K. lön framgår bl.a. av åberopade lönespecifikationer avseende oktober 2016 som IWOG skickat till arbetstagarna.

Arbetstagarna har inte fått de aktuella ID06-brickorna från Ekholmens Puts, utan ett annat bolag, Ekholmens Måleri i Östergötland AB, som under den aktuella perioden kontrollerades av I.W. I.W. köpte nämligen Ekholmens Måleri i Östergötland AB av T.S. redan 2016. De aktuella ID06-brickorna stödjer alltså inte att det funnits anställningsförhållanden mellan Ekholmens Puts och arbetstagarna.

I.W. har vid sidan om sitt bemanningsföretag varit behjälplig med Ekholmens Puts bokföring och varit styrelsesuppleant i bolaget. Bolaget avslutade dock allt samarbete med I.W. efter årsskiftet 2016/2017 då det bl.a. uppdagades att I.W., trots att han varken hade behörighet eller befogenhet till det, skickat de aktuella lönespecifikationerna för december 2016 och januari 2017 där Ekholmens Puts är angiven som arbetsgivare för arbetstagarna. Av den åberopade mejlkonversationen mellan I.W. och T.S. i januari 2017 framgår att IWOG vid den här tidpunkten, i strid med avtalet om inhyrning mellan IWOG och Ekholmens Puts, försökte lägga över arbetsgivaransvaret på Ekholmens Puts. Att det på detta sätt utställts förfalskade lönespecifikationer i bolagets namn innebär självfallet inte att det uppstått ett anställningsförhållande mellan Ekholmens Puts och arbetstagarna.

J.Z. och Z.N.K.

J.Z. och Z.N.K. var, som sagt, anställda hos bemanningsföretaget IWOG, som hyrde ut dem till Ekholmens Puts under den aktuella perioden. De arbetade som bemanningsanställda för Ekholmens Puts. J.Z. arbetade bl.a. på en byggarbetsplats i Linköping och Z.N.K. arbetade huvudsakligen med ett projekt på Coca-Cola i Jordbro.

Det finns inget anställningsavtal mellan Ekholmens Puts och J.Z. respektive Z.N.K. Däremot finns anställningsavtal mellan IWOG och J.Z. respektive Z.N.K. Ekholmens Puts hade ingen insyn i IWOG:s verksamhet och känner därför inte till de närmare omständigheterna kring hur dessa anställningsavtal träffades.

IWOG har fakturerat Ekholmens Puts för J.Z:s och Z.N.K:s arbete. Fakturorna avser arbete för perioden maj-november 2016 och de har samtliga betalats av Ekholmens Puts.

Eftersom J.Z. och Z.N.K. varit anställda av IWOG under den aktuella perioden är Ekholmens Puts inte skyldigt att betala de yrkade lönebeloppen till dem.

A.S.

A.S. har inte ingått något anställningsavtal med Ekholmens Puts. Han har inte heller varit inhyrd till Ekholmens Puts för att arbeta i något av bolagets projekt.

Det är riktigt att T.S. pratade med A.S. på byggarbetsplatsen i Linköping under november 2016. T.S. förklarade dock då för A.S. att Ekholmens Puts inte hade behov av att anställa honom. A.S. har därefter inte arbetat för bolaget. Ekholmens Puts är följaktligen inte skyldigt att betala lön till honom.

Om Arbetsdomstolen skulle finna att A.S. har arbetat för Ekholmens Puts under den aktuella perioden har han, i likhet med J.Z. och Z.N.K., varit anställd av IWOG och inte Ekholmens Puts. Ekholmens Puts är i vart fall därför inte skyldigt att betala honom yrkade lönebelopp.

Utredningen

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. På Målareförbundets begäran har förhör hållits med medlemmarna J.Z., Z.N.K. och A.S. På Ekholmens Puts begäran har förhör hållits med ställföreträdaren T.S. Parterna har även åberopat skriftlig bevisning.

Domskäl

Rättsliga utgångspunkter

Utgångspunkten är att den fysiska eller juridiska person som träffat avtal med annan om utförande av arbete, under sådana förhållanden att ett anställningsförhållande föreligger, är ansvarig för krav som kan uppkomma på grund av anställningsavtalet. Arbetsgivaren är alltså det eller de rättssubjekt som är arbetstagarens motpart i ett anställningsförhållande. Ett anställningsförhållande kan komma till stånd t.ex. genom att parterna skriver under ett anställningsavtal eller genom samstämmiga viljeförklaringar i form av anbud och accept. Ett anställningsförhållande kan också uppkomma genom att arbetsgivaren uppträder på ett sådant sätt att t.ex. en arbetssökande med fog får uppfattningen att han eller hon har blivit anställd. Utgångspunkten är alltså att anställningsavtal förutsätter ett frivilligt åtagande, men att avtalsbundenhet kan uppkomma genom att en arbetsgivare – utan att ha för avsikt att få till stånd ett anställningsavtal – agerar på sätt som ger arbetstagaren fog för uppfattningen att denne blivit anställd eller, i vissa situationer, inte agerar för att klargöra att någon anställning inte kommit till stånd. En arbetstagare har normalt ett starkt intresse av att det inte råder någon tvekan i frågan om vem som är hans eller hennes arbetsgivare och det har i rättspraxis uttalats att arbetsgivarsidan har ett ansvar för att undanröja oklarheter om vem som är arbetsgivare. (Se t.ex. AD 2018 nr 29 och där gjorda hänvisningar).

J.Z. och Z.N.K.

Det är ostridigt eller i vart fall visat att J.Z. och Z.N.K. i slutet av 2016 under mer än ett år hade arbetat för och under ledning av Ekholmens Puts och att det var företrädare för Ekholmens Puts, huvudsakligen T.S., som tillhandahöll ID06-brickor, arbetskläder och arbetsmaterial samt att arbetstagarna rapporterade sina arbetade tider till bolagets företrädare.

Frågan som Arbetsdomstolen har att ta ställning till är om arbetstagarna var anställda av Ekholmens Puts under perioden november 2016-januari 2017.

Inledningsvis finns skäl att säga något om relationen mellan Ekholmens Puts och IWOG.

Av utredningen – bl.a. förhöret med T.S., fakturor från IWOG till Ekholmens Puts samt mejlkonversationen mellan T.S. och IWOG:s ställföreträdare I.W. – har det framkommit följande om affärsupplägget mellan T.S./Ekholmens Puts och I.W./IWOG. I.W. ansvarade för Ekholmens Puts ekonomihantering. T.S. eller annan företrädare för Ekholmens Puts har lämnat uppgifter om det antal timmar som bl.a. de i målet aktuella arbetstagarna arbetat för Ekholms Puts till I.W. eller annan företrädare för IWOG. På grundval av dessa uppgifter har IWOG betalat lön till arbetstagarna samt utställt lönebesked till dem. IWOG har fakturerat Ekholmens Puts för lönen, eventuellt med visst påslag. Denna ordning synes ha tillämpats i vart fall under tiden närmast före den i målet aktuella perioden. J.Z. och Z.N.K. synes ha fått betalt för sitt arbete i oktober 2016. IWOG har fakturerat Ekholmens Puts för arbete som bl.a. de tre arbetstagarna i målet utfört i november 2016, men betalade inte någon lön till arbetstagarna för den månaden. För december 2016 har i stället lönebesked skickats i Ekholmens Puts namn. T.S. är av uppfattningen att det var I.W. som, utan uppdrag från Ekholmens Puts, gjort detta.

Sammantaget är det genom utredningen visat att Ekholmens Puts och IWOG sinsemellan var ense om att IWOG skulle ansvara för att betala lön till arbetstagarna och därefter fakturera Ekholmens Puts för lönekostnaderna. Utredningen visar också att IWOG från slutet av 2016 inte längre tillämpade denna ordning. Enligt Arbetsdomstolens mening finns det mot denna bakgrund inget som helst skäl att ifrågasätta att T.S:s avsikt var att IWOG skulle var arbetsgivare till de två arbetstagarna och hyra ut dem till Ekholmens Puts.

Det avgörande för frågan om Ekholmens Puts ska ansvara för arbetstagarnas lönekrav är emellertid inte vad som överenskommits mellan Ekholmens Puts och IWOG, utan vad som kan anses ha avtalats mellan de två arbetstagarna och behöriga företrädare för Ekholmens Puts eller IWOG. Arbetsdomstolen får i sammanhanget erinra om att utgångspunkten är att den som sluter avtal gör det i eget namn, om denne inte genom sitt agerande klargjort att annan ska vara avtalspart eller om detta ändå får anses följa av omständigheterna, se t.ex. NJA 2014 s. 978 och NJA II 1915 s. 190.

J.Z. har berättat följande. Under 2014 skickade han sitt cv och en ansökan till Ekholmens Puts. En kort tid därefter blev han uppringd av en person som hette M.N. som arbetade för bolaget. T.S. satt bredvid M.N. och lyssnade på samtalet. M.N. var bättre på engelska än T.S. och översatte därför det T.S. sade under samtalet. Under telefonsamtalet överenskom han och T.S. om att han skulle anställas hos Ekholmens Puts. De kom även överens om att han skulle få en timlön på 120 kr.

Z.N.K. har berättat följande. J.Z. ringde honom då han var i Polen och berättade att T.S. hade behov av att anställa ytterligare målare. När han kom till Sverige den 28 mars 2015 hämtade J.Z. honom och en annan målare från Polen på flygplatsen och körde dem till Ekholmens Puts kontor i Linköping. Där träffade han T.S. De pratade först om timlönen. Sedan diskuterade de vilka arbetsuppgifter han skulle utföra för Ekholmens Puts. Tre dagar senare började han arbeta för Ekholmens Puts på en arbetsplats i Solna.

T.S. har berättat att han vid de aktuella tillfällena tydligt förklarade för arbetstagarna att Ekholmens Puts inte var intresserat av att anställda dem. Han har vidare berättat att han, eftersom Ekholmens Puts då J.Z. och Z.N.K. tog kontakt med honom hade behov av målare, informerade dem om att bolaget hade ett nära samarbete med bemanningsföretaget IWOG och att de kunde vända sig dit om de var intresserade av att arbeta för bolaget.

Ekholmens Puts har åberopat två handlingar med rubriken anställningsavtal och som avser anställningar mellan IWOG och J.Z. respektive Z.N.K. Handlingarna är underskrivna av I.W. men inte av någon av arbetstagarna. Som tillträdesdag anges den 1 november 2015 (avseende J.Z.) respektive den 4 januari 2016 (avseende Z.N.K.). Bolaget har även åberopat lönebesked avseende de två arbetstagarna för oktober 2016 som är utställda av IWOG. J.Z. och Z.N.K. har berättat att de genom T.S. eller annan företrädare för Ekholmens Puts fått del av aktuella anställningsavtalen och att det kan ha varit ungefär vid de tidpunkter som är angivna som tillträdesdagar, dvs. ungefär ett respektive knappt ett år efter att de började arbeta för Ekholmens Puts, samt att de även kan ha mottagit lönebeskeden.

Det har inte framkommit att någon av de två arbetstagarna fått del av fakturorna från IWOG till Ekholmens Puts angående deras arbete för bolaget eller att de på något annat sätt fått kännedom om affärsupplägget som överenskommits mellan Ekholmens Puts och IWOG.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

J.Z. och Z.N.K. har berättat att de gjorde upp med T.S. om att de skulle arbeta för Ekholmens Puts och att de kom överens med honom om lönen för arbetet. Dessa uppgifter motsägs inte av vad T.S. berättat. Han har för sin del berättat att han, innan de två skulle börja arbeta för Ekholmens Puts, klargjorde för dem att de skulle vända sig till IWOG om de ville bli anställda. J.Z. och Z.N.K. har förnekat att T.S. berättat om IWOG eller att de innan arbetet påbörjades haft någon kontakt med eller ens känt till I.W. eller IWOG.

Utredningen visar således att T.S., som är ställföreträdare för Ekholmens Puts, träffat överenskommelser med J.Z. och Z.N.K. om att de skulle arbeta för Ekholmens Puts mot viss lön. Det är inte mot J.Z:s och Z.N.K:s bestridande visat att T.S. innan överenskommelsen träffades gjorde klart för dem att annan än Ekholmens Puts skulle vara avtalspart. Det har för övrigt inte ens påståtts att T.S. varit behörig att träffa anställningsavtal i IWOG:s namn. Mot bakgrund härav har anställningsavtal träffats mellan Ekholmens Puts samt J.Z. och Z.N.K. Denna bedömning ändras inte av att IWOG, enligt anvisning från Ekholmens Puts, i vart fall tidvis betalat lönen till de två arbetstagarna, eller att de, ungefär ett år efter att anställningen påbörjades, fick del av ett förslag till anställningsavtal med IWOG.

A.S.

Målareförbundet har gjort gällande att Ekholmens Puts, genom T.S., och A.S. träffat ett anställningsavtal och att A.S. arbetade för Ekholmens Puts under november och december 2016. Ekholmens Puts har bestritt detta.

Av utredningen framgår bl.a. följande. Under hösten 2016 arbetade A.S. för Företagsservice i Norrköping AB på en byggarbetsplats i Linköping där även Ekholmens Puts var anlitat som underentreprenör. A.S. ville börja arbeta som målare. Under november 2016 kom han i kontakt med T.S. på byggarbetsplatsen och berättade att han var intresserad av att börja arbeta för Ekholmens Puts.

A.S. har berättat att T.S. vid detta tillfälle erbjöd honom en anställning med en viss timlön hos Ekholmens Puts, att han någon vecka senare, den 28 november 2016, accepterade erbjudandet och samma dag började arbeta för bolaget i dess projekt på byggarbetsplatsen.

T.S. har berättat att han vid det aktuella tillfället sade till A.S. att Ekholmens Puts inte var intresserat av att anställa honom och att A.S. därefter inte arbetade för Ekholmens Puts. T.S. har vidare uppgett att han inte hänvisade A.S. till IWOG eftersom Ekholmens Puts vid denna tidpunkt inte hade behov av någon ytterligare målare.

Ord står alltså mot ord i fråga om T.S. och A.S. kom överens om att A.S. skulle arbeta för Ekholmens Puts och om han arbetade för bolaget från och med den 28 november 2016.

A.S:s uppgift om att han började arbeta för Ekholmens Puts från den 28 november 2016 får stöd av den övriga utredningen. Till att börja med har J.Z. berättat att han under november och december 2016 arbetade tillsammans med A.S. för Ekholmens Puts på byggarbetsplatsen. Av utredningen framgår också att A.S. i likhet med J.Z. och Z.N.K. hade fått ett s.k. ID06-kort som krävs för att komma in på byggarbetsplatser som det stod Ekholmens Måleri i Östergötland AB på. A.S:s uppgifter stöds även av att IWOG fakturerat Ekholmens Puts för 27 timmars arbete som enligt vad som anges på fakturan utförts av A.S. under november 2016 och att han fått en lönespecifikation avseende arbete under 132,5 timmar i december 2016 från Ekholmens Puts. Som Arbetsdomstolen redan nämnt ger utredningen stöd för att T.S. eller annan företrädare för Ekholmens Puts rapporterade hur många timmar arbetstagarna arbetat till I.W. och IWOG.

Arbetsdomstolen finner mot denna bakgrund att det är visat att T.S. och A.S. träffat avtal om att A.S. skulle arbeta för och under Ekholmens Puts ledning och att han därefter gjort detta under den aktuella perioden. Det är inte visat att T.S. klargjort att någon annan än Ekholmens Puts skulle vara avtalspart eller att detta ändå får anses följa av omständigheterna.

Sammanfattande bedömning och rättegångskostnader

Arbetsdomstolen har funnit att de tre arbetstagarna under den aktuella perioden var anställda av Ekholmens Puts och utförde arbete för bolaget. Ekholmens Puts är därför skyldigt att betala lön för det av arbetstagarna utförda arbetet. Om de yrkade lönebeloppen och räntan råder inte tvist. Målareförbundets talan ska därför bifallas.

Med denna utgång ska Ekholmens Puts ersätta Målareförbundet för dess rättegångskostnader. Denna bedömning ändras inte av att Målareförbundet strax före huvudförhandlingen återkallat yrkanden om s.k. väntetidsersättning. Den ersättning som Målareförbundet har begärt är skälig.

Domslut

1. Arbetsdomstolen förpliktar Ekholmens Puts & Måleri FS AB att

a) till J.Z. betala lön med 47 270 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen, på 21 190 kr från den 25 januari 2017 och på 26 080 kr från den 24 februari 2017, allt till dess betalning sker,

b) till Z.N.K. betala lön med 91 461 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen, på 14 996 kr från den 23 december 2016, på 43 783 kr från den 25 januari 2017 och på 32 682 kr från den 24 februari 2017, allt till dess betalning sker, och

c) till A.S. betala lön med 28 412 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen, på 4 401 kr från den 24 december 2016 och på 24 011 kr från den 26 januari 2017, allt till dess betalning sker.

2. Ekholmens Puts & Måleri FS AB ska betala Svenska Målareförbundets rättegångskostnader med 319 507 kr, varav 222 530 kr avser ombudsarvode, jämte ränta på det förstnämnda beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 2019-03-13, målnummer A-114-116-2017

Ledamöter: Jonas Malmberg, Peter Syrén, Christer Måhl, Charlott Richardson, Göran Söderlöf, Ronny Wenngren och Carl-Gustaf Hjort. Enhälligt.

Rättssekreterare: Peter Edin