Göta hovrätt referat RH 1993:93

Court
Göta hovrätt
Reference
RH 1993:93
Målnummer
Ö733-93
Avgörandedatum
1993-07-12
Rubrik
En handikappad gäldenärs personbil, vilken inköpts med bidrag enligt förordningen om bilstöd till handikappade, har undantagits från utmätning.
Lagrum
5 kap. 1 § första punkten, 2 § och 4 § utsökningsbalken
Rättsfall
•  NJA 1975 s. 225
•  NJA 1984 s. 824

Kronofogdemyndigheten i Östergötlands län utmätte den 6 maj 1993 en K.G. tillhörig personbil av märket Toyota, 1990 års modell. G. hade köpt bilen sedan han erhållit bidrag enligt förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade. Utmätningen skedde med förbehåll för dels Nordbanken Finans Aktiebolags fordran enligt ett avbetalningskontrakt och dels med förbehåll att K.G. efter försäljning skulle äga rätt att utfå 35 000 kr för att anskaffa annat fordon.

K.G. anförde besvär med yrkande att hovrätten skulle upphäva utmätningsbeslutet och anförde som skäl för sitt yrkande: Han är handikappad och har behov av bil för att klara sig. Han har körkort endast för automatväxlad bil. Om bilen utmäts ådrar han sig en skuld gentemot försäkringskassan på 100 000 kr. Han har ingen möjlighet att för de 35 000 kr som förbehålls honom vid eventuell försäljning av den utmätta bilen anskaffa annan bil som uppfyller försäkringskassans krav på att hålla i sju år.

Kronofogdemyndigheten anförde i yttrande över besvären följande. K.G. beviljades i maj 1992 bilstöd med 100 000 kr. Den nu aktuella bilen inköptes i juni 1992 för 112 320 kr. Bilen är försedd med automatisk växel på grund av att K.G. är handikappad. Enligt ett utlåtande från docenten D.L. på hand- och plastkirurgiska kliniken vid Regionsjukhuset i Linköping består K.G:s handikapp i att han har genomgått en vänstersidig mellanfotsamputation 1985. Han har bestående men som är helt stationära. Han är beroende av att ha framfotsprotes och kan på grund av att han har svårt att balansera kroppstyngden inte använda kollektiva transportmedel. Bilen är inte särskilt handikappanpassad utan är en standardmodell. Bilen värderades vid utmätningstillfället till 75 000-80 000 kr. Bilen kan med hänsyn till dess värde inte undantas från utmätning. Eftersom K.G. är i behov av bil för att kunna förflytta sig skall han förbehållas 35 000 kr som gör det möjligt för honom att införskaffa annat automatväxlat fordon.

Riksskatteverket anförde i förklaring: Enligt 5 kap. 1 § första punkten utsökningsbalken kan kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens personliga bruk undantas från utmätning. Vid bedömningen av vilken egendom som skall undantas skall, enligt 5 kap. 2 § utsökningsbalken, även beaktas om gäldenären lider av lyte eller allvarlig sjukdom. Egendom kan dock endast undantas efter vad som är skäligt. Om egendomens värde överstiger vad som kan anses skäligt kan i stället, enligt 5 kap. 4 § utsökningsbalken, vid utmätningen ett visst skäligt belopp förbehållas gäldenären ur köpeskillingen för att han skall kunna anskaffa annan egendom som han har behov av i den såldas ställe. Av rättspraxis framgår att från utmätning undantagits personbil, som inköpts för i huvudsak sociala bidrag och använts för resor till och från arbetsplatsen, se NJA 1975 s. 225. Att utmätt bil införskaffats med hjälp av statligt stöd har inte ansetts hindra utmätning (jfr. Svea hovrätts mål nr Ö 2324/92 och Hovrättens för Nedre Norrland mål nr Ö 69/93). I likhet med kronofogdemyndigheten finner Riksskatteverket att bilen med hänsyn till sitt höga värde inte kan undantas från utmätning. Gäldenären skall förbehållas det belopp som återstår efter det att skulderna har avräknats dock minst med det belopp kronofogdemyndigheten bestämt.

Göta hovrätt (1993-07-12, hovrättsråden Lennart Thorelli, referent, och Björn Karlsson samt hovrättsassessorn Ulf Ljungdahl) upphävde utmätningen och yttrade i skälen:

Av 5 kap. 1 och 2 §§ utsökningsbalken framgår att vid utmätning skall undantas bl. a. kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens personliga bruk samt att det vid bedömningen av vilken egendom som skall undantas även skall beaktas om gäldenären lider av lyte eller allvarlig sjukdom. Egendom skall dock undantas från utmätning endast till den del dess värde är skäligt. Enligt vad som uttalas i förarbetena till dessa bestämmelser (se prop. 1968:130 s. 113) bör invalidfordon, särskilda behandlingsanordningar och andra dylika hjälpmedel undantas om gäldenären verkligen behöver dem. Av rättspraxis framgår att från utmätning undantagits handikappads personbil som inköpts för i huvudsak sociala bidrag och använts för resor till och från arbetsplatsen (NJA 1975 s. 225).

K.G. erhöll bilstöd efter en dom av Kammarrätten i Jönköping. Kammarrätten fann därvid att K.G. hade sådana väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand och att använda allmänna kommunikationer att han var berättigad till bidrag till bil. Kronofogdemyndigheten har också bedömt att K.G. efter utmätningen är berättigad att inneha bil med stöd av 5 kap. 2 § andra stycket utsökningsbalken.

När det sedan gäller frågan om K.G. skall få undanta den nu aktuella bilen från utmätning eller om bilens värde är oskäligt högt är följande att beakta.

Även om K.G. när bilen inköptes, i huvudsak behövde den för en AMI-utbildning som nu är avslutad, framgår av utredningen att han svårligen kan förflytta sig med hjälp av kollektiva transportmedel. Det måste antas att det bilstöd som det allmänna erbjuder handikappade är avpassat för att täcka de behov som föreligger och inte något därutöver. Med hänsyn till vad som upplysts om K.G:s handikapp, hans behov av bil, bilens värde och omständigheterna i övrigt, får det anses skäligt att undanta bilen från utmätning för de nu aktuella skulderna. Utmätningen skall därför upphävas.

Målnummer Ö 733/93