Högsta Domstolen referat NJA 1982 s. 674 (NJA 1982:94)

Court
Högsta Domstolen
Reference
NJA 1982 s. 674 (NJA 1982:94)
Målnummer
Ö1406-82
Domsnummer
SÖ2629-82
Avgörandedatum
1982-11-11
Rubrik
Arbetsdomstolen har i mål om uppsägning av anställning meddelat interimistiskt beslut om anställningens upphörande. Ansökan av den anställde om resning har upptagits till prövning.
Lagrum
58 kap. 1 § 4 rättegångsbalken (1942:740)

Göteborgs TR meddelade d 28 juni 1982 dom i mål mellan B.E. och Volvo Personvagnar AB angående uppsägning av arbetsanställning. I domen förklarade TR:n av bolaget gjord uppsägning av B.E. d 6 aug 1981 ogiltig. Bolaget fullföljde talan mot domen hos arbetsdomstolen. Bolaget hemställde, att arbetsdomstolen, intill dess målet slutligen avgjorts, måtte besluta att B.E:s anställning vid bolaget omgående skulle upphöra.

Arbetsdomstolen meddelade d 21 juli 1982 följande beslut: När tvist om en uppsägnings giltighet uppkommer upphör inte anställningen till följd av uppsägningen vid uppsägningstidens utgång utan först då tvisten har slutligt avgjorts. En arbetsgivare som anser sig ha saklig grund för uppsägningen har emellertid möjlighet att utverka ett interimistiskt beslut om att anställningen skall upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid en senare tidpunkt, alltså innan tvisten har slutligt lösts (34 § anställningsskyddslagen). Ett yrkande om sådant interimistiskt förordnande kan framställas när som helst under rättegången. – Volvo har nu i arbetsdomstolen framställt ett sådant yrkande. Vid prövningen av det yrkandet utgår arbetsdomstolen från att B.E. misskött sig på det sätt och i den omfattning som TR:n funnit styrkt i den överklagade domen. – – – Arbetsdomstolen anser att misskötsamheten har varit så allvarlig att uppsägningen d 6 aug 1981 måste antas ha varit sakligt grundad.

På grund härav förordnar arbetsdomstolen att B.E:s anställning hos Volvo skall upphöra med utgången av d 23 juli 1982.

I ansökan som inkom till HD d 14 okt 1982 anhöll B.E. under åberopande av 58 kap 1 st 4 RB om resning beträffande arbetsdomstolens beslut.

Föredraganden, RevSekr Lawass, hemställde i betänkande om följande beslut: Den rättstillämpning som ligger till grund för arbetsdomstolens beslut är inte uppenbart stridande mot lag. HD lämnar därför resningsansökningen utan bifall.

HD (JustR:n Gyllensvärd, Mannerfelt, Knutsson och Vängby, referent) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.

JustR Höglund var på det sätt av skiljaktig mening att han fann arbetsdomstolens beslut ej vara sådant avgörande som kan bli föremål för resning.