Högsta domstolen referat NJA 2002 s. 577 (NJA 2002:70)

Court
Högsta domstolen
Reference
NJA 2002 s. 577 (NJA 2002:70)
Målnummer
T3933-01
Avdelning
2
Avgörandedatum
2002-11-22
Rubrik
Gäldenär, som hade flera skulder till en borgenär, har ansetts ha rätt att destinera sin betalning till en skuld för vilken frigörelsetiden var inne, utan hinder av att förfallodagen ännu inte inträtt. 9 kap. 5 § HB.
Lagrum
9 kap. 5 § handelsbalken (1736:123 s. 2)

H. F. hyr enligt muntligt hyresavtal sju stallboxar i stallet på Järinge gård av R. B. Hyran utgör 2 000 kr per månad. Under år 2000 har H. F. erlagt hyra till R. B. genom insättning på hans bankkonto enligt följande.

Datum        Belopp          Anteckning på blanketten

23 mars      2 000 kr       stallhyra februari 2000

23 mars      2 000 kr       stallhyra mars 2000

28 april       2 000 kr       stallhyra april 2000

22 maj        2 000 kr       stallhyra maj 2000

31 maj        2 000 kr       stallhyra juni 2000

28 juni        2 000 kr       stallhyra juli 2000

27 juli         2 000 kr       stallhyra augusti 2000

R. B. sade upp hyresavtalet i skrift d. 6 juli 2000 under påstående att hyresrätten var förverkad eftersom H. F. inte rätteligen hade erlagt hyra för juli 2000. Med hänvisning till 12 kap. 44 § JB underrättades H. F. om att hon kunde återvinna hyresrätten genom att inom två veckor från det att hon delgetts uppsägningen erlägga det belopp med vilket hon var i dröjsmål. H. F. tog del av uppsägningen d. 12 juli 2000.

R. B. väckte härefter talan mot H. F. vid Norrtälje TR med yrkande att hon skulle förpliktas att omedelbart avflytta från de av henne förhyrda sju stallboxarna.

H. F. bestred R. B:s talan.

Till grund för sin talan anförde R. B: H. F:s hyresrätt till stallboxarna på Järinge Gård är förverkad eftersom hon inte i rätt tid erlagt betalning avseende hyran för juli 2000 och inte heller utnyttjat möjligheten att i enlighet med 12 kap. 44 § JB återvinna hyresrätten. Någon hyra för januari 2000 har inte erlagts i december 1999. R. B. har haft rätt att avräkna H. F:s hyresinbetalning d. 28 juni 2000 mot tidigare förfallen hyra.

H. F. invände att hon i rätt tid hade erlagt samtliga månadshyror. Hon påstod att hon hade betalat hyran för januari 2000 kontant till R. B. i december 1999 och att hyran för juli 2000 erlagts i rätt tid d. 28 juni.

Till utveckling av sin talan anförde parterna bl.a. följande.

R. B: Hyresförhållandet mellan parterna uppkom efter att H. F. kontaktade R. B., eftersom hon var i behov av stallboxar till sina hästar. Hon frågade honom om hon fick hyra stallboxarna och R. B. sade okej till det. Något skriftligt hyresavtal upprättades inte. Det var inte parternas avsikt att hyresförhållandet skulle bli långvarigt utan det var fråga om en temporär förhyrning. Hyran bestämdes till 2 000 kr per månad och parterna kom också överens om att hyran på sedvanligt sätt skulle betalas månadsvis i förskott. H. F. har dock aldrig betalat hyran i rätt tid. Hon har under hela hyresförhållandet betalat hyror kontant på ett oregelbundet sätt. R. B., som aldrig har accepterat H. F:s sätt att betala hyran, sade redan hösten 1999 åt henne att månadshyrorna skulle sättas in på hans bankkonto. H. F. började dock inte betala hyra över konto förrän på våren 2000.

I juni 2000 gjorde R. B. en avstämning för att kontrollera hur H. F. betalat hyra under år 2000. Han fann då att hyran för januari 2000 var obetald. Han avräknade därför den första hyresbetalning som H. F. gjorde under år 2000 mot denna tidigare förfallna hyra och därefter de övriga hyresbetalningarna under år 2000 enligt följande. Inbetalningarna d. 23 mars 2000 avräknades mot januari och februari månads förfallna hyror, inbetalningen d. 28 april 2000 mot mars månads förfallna hyra, inbetalningen d. 22 maj 2000 mot april månads förfallna hyra, inbetalningen d. 31 maj 2000 mot maj månads förfallna hyra, inbetalningen d. 28 juni 2000 mot juni månads förfallna hyra och inbetalningen d. 27 juli 2000 mot juli månads förfallna hyra.

Den 6 juli 2000 tillställde han H. F. uppsägningen i vilken han upplyste henne om att hyresrätten var förverkad då hon var i dröjsmål med hyran för juli 2000 men att hon kunde återvinna hyresrätten genom att betala den hyran senast två veckor från delgivning av uppsägningen. H. F. betalade dock inte hyran för juli månad förrän d. 27 juli 2000, vilket var för sent.

H. F: Det fanns inte någon överenskommelse mellan parterna om något särskilt betalningssätt vid erläggandet av hyra. H. F. har också frågat R. B. om det var okej att hon betalade hyran oregelbundet och det var det. Att H. F. inte skulle ha betalat hyran för januari 2000 är en ren efterhandskonstruktion. Den hyran erlades kontant av H. F. till R. B. personligen i december 1999. Hon har därefter erlagt de aktuella hyrorna för år 2000 till R. B:s bankkonto och därvid angivit vilka månader hyresinbetalningarna avsåg.

Parterna hördes i målet under sanningsförsäkran.

TR:n (tingsfiskalen Gerholm) anförde i dom d. 9 mars 2001 under rubriken Domskäl inledningsvis: Tvisten gäller om H. F. i rätt tid erlagt hyra för juli 2000. Såvitt avser de i målet aktuella hyresbetalningarna som erlagts under år 2000 är parterna ense om storleken av de belopp som inbetalats och vid vilka tidpunkter detta skett medan frågan om en hyresbetalning erlagts i december 1999 avseende januari 2000 är tvistig. Det är H. F. som har bevisbördan för sitt påstående om betalning i december 1999. Frågan om en hyresbetalning för januari 2000 skett i december 1999 är i sin tur av betydelse för bedömningen av vilka månader de ostridiga betalningarna – däribland den för målets utgång avgörande inbetalningen d. 28 juni 2000 – skall anses ha avsett.

TR:n fann på anförda skäl att H. F. inte hade förmått styrka sitt påstående att hon i december 1999 hade betalat 2 000 kr till R. B. avseende hyra för januari 2000. TR:n konstaterade att H. F. hade haft att erlägga hyra i enlighet med den dispositiva bestämmelsen i 12 kap. 20 § JB, dvs. senast sista vardagen före varje kalendermånads början.

Under rubriken Är hyran för juli 2000 erlagd i rätt tid? anförde TR:n vidare i domskälen: H. F. har gjort gällande att hon erlagt hyra för juli 2000 d. 28 juni 2000. R. B. har gjort gällande att inbetalningen d. 28 juni 2000 har avräknats mot förfallen obetald hyra för juni månad 2000. Frågan är – mot bakgrund av att H. F. inte förmått styrka den påstådda betalningen i december 1999 – om R. B. har haft rätt att avräkna inbetalningen d. 28 juni 2000 mot tidigare förfallen hyra trots att H. F. på inbetalningsavin uttryckligen angivit att nämnda betalning avsåg hyra för juli 2000.

Av 9 kap. 5 § HB följer att en gäldenär som har flera skulder till en borgenär har rätt att bestämma på vilken av skulderna en betalning skall avräknas, om inte annat har avtalats mellan parterna. Gäldenären måste utnyttja sin valrätt senast vid betalningen. För att destinering skall få ske måste skulden vara förfallen till betalning. Denna bestämmelse innebär i hyresförhållanden att en hyresgäst, som har flera skulder till samme hyresvärd och som betalar ett belopp som inte täcker samtliga skulder, får – när som i förevarande fall avtal om hur avräkning får ske saknas mellan parterna – avgöra på vilken fordran en betalning skall avräknas. Förutsättningen är dock att fordran är förfallen för att avräkning skall få ske. Hyresgästen måste utnyttja sin valrätt senast i samband med betalningen. Destineringen behöver inte ske uttryckligen utan kan även framgå av omständigheterna. Ett minimikrav på en underförstådd destinering måste dock vara att den är synbar för hyresvärden. Om hyresgästen inte har angivit vilken fordran som betalas, torde hyresvärden få välja och han torde inte behöva underrätta hyresgästen utan valrätten behålls tills vidare (se Leif Holmqvist, Hyreslagen, 5 uppl. 1997 s. 264).

Det ovan sagda innebär att H. F. haft rätt att – oaktat hyran för januari 2000 var obetald – destinera de båda inbetalningarna d. 23 mars samt inbetalningarna d. 28 april, 22 maj respektive d. 31 maj till att avse hyra för februari, mars, april, maj och juni 2000, eftersom även dessa hyror var förfallna till betalning vid de respektive tidpunkter då inbetalningarna skedde. Vid H. F:s inbetalning d. 28 juni 2000, som hon destinerade till att avse juli 2000, var dock inte den hyran förfallen till betalning. H. F. hade därför inte rätt att destinera hyran på detta sätt. R. B. har dock haft rätt att avräkna denna inbetalning mot förfallen obetald hyra (januari 2000). H. F:s nästa hyresinbetalning skedde d. 27 juli 2000 och destinerades av henne till att avse augusti 2000. Då den hyran inte var förfallen till betalning har R. B. haft rätt att avräkna denna inbetalning mot förfallen obetald hyra (juli 2000). Hyran för juli 2000 skall därför anses erlagd d. 27 juli 2000. Då TR:n funnit att H. F. haft att erlägga hyra månadsvis i förskott har den hyresbetalningen således skett för sent.

Om en lokalhyresgäst dröjer med att betala hyran mer än två vardagar efter förfallodagen är hyresrätten enligt 12 kap. 42 § 1 st. 2 JB förverkad och hyresvärden berättigad att säga upp hyresavtalet att upphöra i förtid. Hyresgästen kan enligt 12 kap. 44 § 1 st. 2 JB få tillbaka hyresrätten om han betalar hyran eller deponerar den hos LSt:n inom två veckor från det att han delgivits underrättelse om att han får tillbaka hyresrätten om han betalar hyran på angivet sätt.

Det är ostridigt att H. F. delgavs uppsägningen med underrättelsen om möjligheten att återvinna hyresrätten till stallboxarna d. 12 juli 2000. Hyran för juli 2000, som skall anses erlagd d. 27 juli 2000, har betalats efter utgången av den återvinningsfrist om två veckor varom stadgas i 12 kap. 44 § 1 st. 2 JB. H. F:s hyresrätt till stallboxarna är därför förverkad och hon skall förpliktas att genast avflytta från de av henne förhyrda stallboxarna.

Domslut. H. F. förpliktas att genast avflytta från de av henne förhyrda sju stallboxarna i stallet Järinge gård.

H. F. överklagade i Svea HovR och yrkade att R. B:s talan vid TR:n skulle ogillas.

R. B. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Wikrén samt hovrättsråden Eklund, referent, och Edling) anförde i dom d. 8 okt. 2001: Domskäl. Parterna har åberopat samma grunder och omständigheter som vid TR:n och vidareutvecklat vad de anförde där.

HovR:ns bedömning.

R. B. har i juli 2000 sagt upp hyresavtalet för upphörande med omedelbar verkan under påstående att hyresrätten förverkats på den grund att hyran för juli 2000 inte rätteligen erlagts. Frågan i målet är således om H. F. i rätt tid erlagt hyra för juli 2000.

Det är ostridigt i målet, att R. B. avräknade H. F:s betalning av hyra d. 28 juni 2000 mot tidigare förfallen hyra. Som TR:n angett följer av 9 kap. 5 § HB att en gäldenär som har flera skulder till en borgenär har rätt att bestämma på vilken av skulderna en betalning skall avräknas, om inte annat har avtalats mellan parterna. Den begränsningen gäller dock att gäldenären inte kan välja att fullgöra en förpliktelse som inte är förfallen till betalning framför en fordran som redan är förfallen.

H. F. avsåg med betalningen d. 28 juni 2000 att betala hyran för juli 2000. Avgörande för bedömningen av om hon haft rätt att destinera denna betalning till att avse juli månad är, om betalningen måste ha gjorts tidigast på julihyrans betalningsförfallodag, d. 30 juni, eller om det var tillräckligt att betalningen gjordes d. 28 juni, då förfallodagen skulle inträda inom kort. I doktrinen har framförts uppfattningen att "med förpliktelse vars förfallotid är inne likställes säkerligen förpliktelse vars förfallotid inträder inom kort" (se Rodhe, Obligationsrätt s. 162 f. not 2).

Anställdas lön betalas vanligtvis ut mot slutet av månaden (normalt på en vardag den 25:e dagen eller i nära anslutning härtill). I samband därmed brukar hyror betalas avseende den nästkommande månaden. Hyresförfallodagen för en månadshyra är den sista vardagen i månaden före, om inte annat har avtalats.

En i detta sammanhang strikt tillämpning av ett krav på att en betalning, som av hyresgästen destinerats till att avse en direkt efterföljande månadshyra, kan avse denna månadshyra endast om den är förfallen till betalning skulle i praktiken innebära att hyran inte kan betalas någon eller några dagar före förfallodagen utan måste betalas tidigast den sista vardagen i månaden före den månad som hyresbetalningen avser.

Att upprätthålla en sådan strikt rättstillämpning som nu nämnts skulle enligt HovR:ns mening kunna leda till stötande resultat. Hyresgästen skulle tvingas se till att hans eller hennes betalning inte sker tidigare än fordringens förfallodag, något som – även med beaktande av den respittid på två dagar som gäller för lokalhyresgästs hyresbetalningar enligt 12 kap. 42 § 1 st. 2 JB – kan vara svårt att i förväg planera för eller i vart fall vara förenat med inte obetydliga praktiska problem. Det är vidare att märka att hyran vid girering inte anses ha kommit hyresvärden tillhanda redan genom hyresgästens betalningsåtgärder och att dessa därför måste vidtas några dagar före förfallodagen för att hyresförsening inte skall uppkomma (se 12 kap. 20 § sista st. JB). Ett oavvisligt krav på att fordringen måste vara förfallen stämmer också mindre väl med det gängse förfarandet och synsättet att man betalar sina skulder i så god tid före förfallodagen att man undviker risken för att skulden betalas för sent.

Mot bakgrund av det anförda finner HovR:n att H. F:s betalning d. 28 juni 2000 rätteligen skall avse den hyra hon avsett att betala, nämligen julihyran, eftersom denna vid betalningstillfället skulle förfalla till betalning inom mycket kort tid därefter. Av denna bedömning följer att julihyran är betald i rätt tid, varför hyresrätten inte kan förverkas på den grund som R. B. åberopat för att säga upp hyresavtalet. Överklagandet skall därför bifallas och R. B:s talan vid TR:n ogillas.

Domslut. Med ändring av TR:ns dom ogillar HovR:n R. B:s talan vid TR:n.

R. B. överklagade och yrkade att HD skulle fastställa TR:ns dom.

H. F. bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Persson, föreslog i betänkande följande dom: Domskäl. Målet i HD gäller om H. F. haft rätt att destinera betalningen d. 28 juni 2000 till att avse hyran för juli månad 2000.

Som TR:n och HovR:n har framhållit begränsas gäldenärens primära valrätt enligt 9 kap. 5 § HB av att gäldenären inte kan destinera en betalning till en skuld som inte är förfallen.

Fråga är om, vid tillämpning av det angivna lagrummet, med förpliktelse vars förfallodag är inne skall likställas förpliktelse vars förfallodag inträder inom kort. Ett sådant betraktelsesätt är inte förenligt med en bokstavstolkning av den aktuella bestämmelsen. Att jämställa en skuld vars förfallodag är nära förestående med en förfallen skuld kan vidare leda till gränsdragningsproblem på så sätt att det då skulle råda osäkerhet i fråga om inom hur kort tid förfallodagen skall inträda för att en gäldenär skall ha rätt att destinera en betalning till en icke förfallen skuld. HD vill också framhålla, att ett strikt krav på att en förpliktelse måste vara förfallen för att en hyresgäst skall ha rätt att destinera en betalning till skulden, inte kommer att leda till något stötande resultat i förhållande till en hyresgäst som sköter sina hyresinbetalningar. En hyresgäst som i rätt tid betalar respektive månadshyra hamnar aldrig i den situationen att han eller hon har en i förhållande till hyresvärden annorlunda uppfattning om på vilken månadshyra en inbetalning skall avräknas.

Med hänsyn till det anförda finner HD att en skuld vars förfallodag inträder inom kort inte kan likställas med en förfallen skuld vid tillämpning av 9 kap. 5 § HB. Med denna bedömning har H. F. inte haft rätt att destinera betalningen d. 28 juni 2000 till att avse hyran för juli 2000. HD anser således, i likhet med TR:n, att H. F. betalat julihyran för sent. R. B:s överklagande till HD skall därför bifallas.

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom fastställer HD TR:ns domslut.

HD (JustR:n Lars K. Beckman, referent, Svensson, Lennander, Regner och Håstad) beslöt följande dom: Domskäl. I 9 kap. 5 § HB föreskrivs att, om någon fått flera lån av samma man och förbundit sig att ge större ränta för det ena än för det andra, så får han avräkna det som betalas på vilket lån han vill, dock ej förrän förfallodagen är inne. Gäldenärens valrätt enligt denna bestämmelse ger uttryck för en allmän princip vid frivillig betalning. Man brukar säga att en gäldenär, som har flera skulder till en borgenär, har rätt att destinera en betalning till någon av skulderna. Den fråga som har aktualiserats i målet är om gäldenären har rätt att destinera sin betalning till en skuld vars förfallodag ännu inte är inne.

Med de betalningssätt som numera används förefaller det föga motiverat att i detta sammanhang kräva att betalningen – om gäldenären inte redan är i dröjsmål – skall ske just på förfallodagen. Det naturliga är att skulder betalas någon eller några dagar i förväg. Den avgörande tidpunkten för att gäldenären skall ha rätt att destinera bör i stället vara när frigörelsetiden är inne, så att borgenären inte kan avvisa betalningen. (Jfr Rodhe, Obligationsrätt, 1956 s. 162 f. not 2 och s. 455, Walin, Lagen om skuldebrev m.m., 2 uppl. 1997 s. 164 och 287 f. samt Tiberg, Fordringsrätt, 7 uppl. 1996 s. 54.)

Förfallodag för den i målet aktuella hyran för juli månad 2000 var d. 30 juni. Betalning skedde d. 28 juni, varvid H. F. uttryckligen angav att betalningen avsåg hyra för juli månad. I enlighet med det tidigare anförda har hon haft rätt att destinera sin betalning på detta sätt. Som HovR:n funnit är hyran för juli månad alltså betald i rätt tid.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD:s dom meddelades d. 22 nov. 2002 (mål nr T 3933-01).