Hovrätten för Nedre Norrland referat RH 2002:31

Court
Hovrätten för Nedre Norrland
Reference
RH 2002:31
Målnummer
Ö104-02
Avdelning
0
Avgörandedatum
2002-04-18
Rubrik
I brottmål i vilket brottmålstaxan inte var tillämplig, har ersättning för tidsspillan inte utgått till offentlig försvarare för den tid som åtgått för promenader mellan advokatkontoret och arrestlokalen, respektive domstolen.
Lagrum
21 kap. 10 § rättegångsbalken
Rättsfall
•  RH 1995:35
•  RH 1995:36
•  RH 1995:37
•  RH 2001:70
•  NJA 1979 s. 584
•  NJA 1979 s. 588

I ett mål vid Sundsvalls tingsrätt angående grovt narkotikabrott m.m. yrkade advokaten C.YS. som offentlig försvarare för D.L. ersättning av allmänna medel för bl.a. tidsspillan med 22 968 kr. Av detta belopp avsåg 2 150 kr ersättning för gångtid om sammanlagt två timmar, dels vid ett besök i arresten i Sundsvall dels vid en häktningsförhandling och två huvudförhandlingar i tingsrättens lokaler.

Sundsvalls tingsrätt (2002-02-11, rådmannen Kristina Almqvist samt nämndemännen Berit Levin-Westin, Lennart Söderlund och Elisabeth Unander) tillerkände C.YS. ersättning för tidsspillan med 20 819 kr och lämnade därvid yrkandet till den del det avsåg gångtid utan bifall på följande skäl: Tid för att inställa sig till arresten, respektive tingsrättens förhandlingar får enligt tingsrättens bedömning, om den offentlige försvararen har sin arbetsplats centralt i staden och endast har en kortare promenad till arresten, respektive domstolen, anses ingå i försvararens arvode.

C.YS. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hennes begäran om ersättning för tidsspillan skulle fastställas enligt kostnadsräkningen. Hon anförde därvid i huvudsak följande. Tingsrättens uppfattning att tidsspillan avseende gångtid mellan arbetsplatsen och tingsrättens lokaler, respektive arrestlokalen skall anses ingå i arvodet för utfört arbete har inte stöd i lagstiftningen eller praxis. Med tidsspillan avses sådan tid då produktivt arbete med något uppdrag inte utförs. Gångtiden enkel väg mellan en centralt belägen arbetsplats i Sundsvall och rättscentrum tar minst 15 minuter. Varje besök vid rättscentrum tar således minst 30 minuter i anspråk då produktivt arbete med något annat uppdrag kunde ha utförts. – Endast i taxemålen finns föreskrift att tidsspillan upp till sammanlagt en timme anses ingå i arvodet. För de brottmål där arvodet fastställs enligt timkostnadsnormen finns ingen sådan föreskrift. I sådana fall skall all tidsspillan ersättas.

Hovrätten för Nedre Norrland (2002-04-18, hovrättslagmannen Håkan Lavén, hovrättsrådet Anja Brandoné och adjungerade ledamoten, kammarrättsassessorn Rolf Forsberg, referent) lämnade överklagandet utan bifall med följande motivering.

En offentlig försvarare har enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken rätt till skälig ersättning av allmänna medel för bl.a. tidsspillan som uppkommer i samband med uppdraget. Någon klar definition i lagen om vad som avses med tidsspillan finns inte. Syftet med reglerna om tidsspillan är emellertid att ersätta sådan tid som tagits i anspråk av domstolen och som medfört att advokaten inte har kunnat utföra produktivt arbete med annat uppdrag. I rättspraxis har ansetts att ersättning för tidsspillan inte skall utgå när det gäller sådan tid som kan sägas ha ett nära samband med utförandet av själva arbetet i målet eller avser en i sammanhanget alltför obetydlig tid för att ersättas särskilt (se t.ex. NJA 1979 s. 588 samt RH 1995:36-37 och 2001:70).

C.YS. har sin verksamhet förlagd till en advokatbyrå belägen i centrala Sundsvall. Den tid som kan antas ha gått åt för en promenad till och från polishuset, respektive tingsrättens lokaler får anses ha ett sådant samband med målet och i övrigt vara så obetydlig att den inte bör ersättas särskilt. Någon sammanläggning av tidsåtgången vid flera förflyttningar bör då inte heller göras. På grund av det anförda bör C.YS. inte tillerkännas ersättning för tidsspillan avseende gångtid.

Målnummer Ö 104-02