Hovrätten för Övre Norrland referat RH 2000:54

Court
Hovrätten för Övre Norrland
Reference
RH 2000:54
Målnummer
ÖÄ479-99
Avdelning
1
Avgörandedatum
2000-07-06
Rubrik
Fråga om ordningsföljden för olika slag av grundavdrag (generellt grundavdrag och särskilt avdrag för underårig) vid tillämpningen av 28 § 2 och 4 st. lagen om arvsskatt och gåvoskatt. I ett fall då en bröstarvinge ärvt samma förälder vid två skilda tillfällen, första gången som underårig, har när grundavdrag beräknats för det senare arvet ansetts att i första hand det särskilda avdraget för underårig utnyttjats för det grundavdrag som bröstarvingen fått vid det tidigare tillfället.
Lagrum
28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

K.H. avled år 1990. Hon efterlämnade maken S.H. och parets då 16-åriga dotter X.X.. Vid skattläggning av bouppteckning efter K.H. beräknades boets behållning till 14 790 kr, varav den ena hälften eller 7 395 kr utlades som efterlevande makes giftorättsandel och den andra hälften ansågs tillfalla X.X. på grund av ett arvsavstående från fadern. Någon arvsskatt uttogs inte.

S.H. avled år 1998. Han efterlämnade dottern X.X. och en sambo.

Luleå tingsrätt (1999-09-24, tingsnotarien Marie Darsenius) fann vid registrering och skattläggning av bouppteckningen efter S.H. att denne vid K.H:s död fick anses ha avstått från hela sitt arv från hustrun till förmån för den gemensamma dottern och att hela kvarlåtenskapen därför härrörde från S.H.. För X.X. beräknades följaktligen ingen lott från modern K.H.. Arvsskatten för X.X., som också var förmånstagare till en utmätningsbar kapitalförsäkring, fastställdes till 171 540 kr.

X.X. överklagade tingsrättens beslut och yrkade i första hand att arvsskatten skulle bestämmas till totalt 120 280 kr. Hon gjorde gällande att hon hade rätt till efterarv från K.H. och att arvsskatten skulle beräknas med hänsyn till att hon erhöll en lott från S.H. och en lott från K.H..

Kammarkollegiet tillstyrkte ändring av tingsrättens beslut. Därvid föreslog kollegiet att för X.X. skulle läggas ut en lott från S.H. och en lott från K.H. samt att arvsskatten för X.X. skulle bestämmas till sammanlagt 116 020 kr. Då hade vid skattläggning av arvet efter K.H., enligt vad kollegiet angav, beaktats att ett grundavdrag om 7 395 kr hade utnyttjats i tidigare skatteärende.

Hovrätten för Övre Norrland (2000-07-06, hovrättslagmannen Stig Lindström samt hovrättsråden Ingrid Olsson, referent, och Susanne Möller) ändrade tingsrättens beslut och fastställde arvsskatten på X.X:s förvärv till sammanlagt 115 050 kr.

Hovrätten fann att X.X. var berättigad till efterarv från modern K.H.. För X.X. lades ut en lott från S.H. och en lott från K.H.. Den senare lotten beräknade hovrätten till 246 709 kr. Beträffande grundavdrag anförde hovrätten följande.

I 28 § 2 st. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL) finns – och fanns också vid K.H:s frånfälle – bestämmelser om grundavdrag. Dessa är av två slag, nämligen generella grundavdrag och vad som kan kallas underårighetsavdrag. För X.X. hade även underårighetsavdrag aktualitet när hennes mor avled.

År 1990 skulle som skattefritt från lott som tillkom ett barn till den avlidne dras av 50 000 kr samt, om barnet vid skattskyldighetens inträde inte hade fyllt 18 år, ytterligare 5 000 kr för varje helt år eller del därav som återstod till dess att nämnda ålder uppnåddes. X.X. var således berättigad till grundavdrag med sammanlagt (50 000 5 000 5 000 =) 60 000 kr från lott som tillkom henne vid K.H:s död. Av detta belopp togs endast 7 395 kr i anspråk eftersom lotten vid skattläggningen inte var större än så.

Vid S.H:s död år 1998 var – och är alltjämt – det generella grundavdraget från lott som tillkommer barn till den avlidne 70 000 kr. X.X. är enligt 28 § 2 st. AGL berättigad till grundavdrag med detta belopp när det gäller arv efter fadern.

I fråga om sådant arv efter modern som tillfaller X.X. vid faderns död skall beaktas den regel i 28 § 4 st. AGL som säger att högre avdrag än enligt 2 st. samma paragraf inte får åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare, även om det erhålles vid skilda tillfällen. X.X. har som nyss nämnts beträffande det arv efter modern som tillföll henne vid moderns död kommit i åtnjutande av grundavdrag med 7 395 kr. I det ärendet saknades anledning att ta ställning till om vad som i första hand utnyttjades var det generella grundavdraget, då 50 000 kr, eller avdraget på (2 x 5 000 =) 10 000 kr för underårighet. Frågan får emellertid aktualitet nu när det skall bestämmas hur stort grundavdrag X.X. skall få vid beskattningen av efterarvet från modern. Avdrag för underårighet får ses som ett sätt att ta hänsyn till att skatteförmågan är mindre när arvet kan behövas för att lindra de ekonomiska följderna av att en försörjare gått bort. Enligt hovrättens mening bör därför avdrag för underårighet anses ianspråktaget före generellt grundavdrag. Följaktligen bör, för det grundavdrag med 7 395 kr som X.X. tidigare kommit i åtnjutande av, anses ha utnyttjats endast sådan rätt till avdrag för underårighet som hon då hade. Med hänsyn härtill bör X.X. nu, vid beskattningen av efterarvet, få tillgodoräkna sig generellt grundavdrag med oavkortat belopp om 70 000 kr.

Målnummer ÖÄ 479/99