Hovrätten för Västra Sverige referat RH 2000:30

Court
Hovrätten för Västra Sverige
Reference
RH 2000:30
Målnummer
ÖÄ499-98
Avdelning
4
Avgörandedatum
2000-02-29
Rubrik
Den omständigheten att bostadsbyggnad med tillhörande tomt avskiljts från en jordbruksfastighet har inte ansetts innebära en sådan disposition som hindrat en tillämpning av de s.k. lättnadsreglerna vid beskattning av gåva avseende återstoden av fastigheten.
Lagrum
43 § 2 st. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Makarna T. och V.E. ägde fastigheten Gårdsby 6:3 i Växjö kommun, vilken var taxerad som lantbruksenhet. Genom lantmäteriförrättning den 7 mars 1995 bildades fastigheten Gårdsby 6:24, till vilken fördes det bostadshus och den ekonomibyggnad som tillhört lantbruksenheten. Enligt särskilt värdeintyg från skattemyndigheten i Kronobergs län klassades Gårdsby 6:24 som småhusenhet med ett värde av 165 000 kr, medan återstoden av Gårdsby 6:3 värderades till 250 000 kr. Makarna E. gav den 31 maj 1995 bort fastigheterna, Gårdsby 6:24 till sonen P.E. och Gårdsby 6:3 till T.E.

Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län fastställde genom beslut den 18 december 1996 gåvoskatten för T.E. till 23 000 kr, varvid gåvans värde beräknades till 250 000 kr. Av detta belopp ansågs T.E. ha fått hälften av vardera föräldern.

T.E. överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle tillämpa de s.k. lättnadsreglerna enligt 43 § andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL) vid värderingen av gåvan.

Kammarkollegiet bestred ändring.

T.E. anförde till stöd för sitt yrkande i huvudsak följande. T. och V.E:s gåvor till sönerna innebär att de avhänt sig hela den ursprungliga fastigheten Gårdsby 6:3. Gåvorna har lämnats utan förbehåll och avser all givarnas rätt till förvärvskällan jordbruk. Den ekonomibyggnad som tillförts småhusenheten Gårdsby 6:24 saknar värde och utgör ett rivningsobjekt. Lättnadsreglerna tillämpades inte för gåvan till P.E. Den del som T.E. fått är en renodlad förvärvskälla i skogsbruk, varför det är synnerligen naturligt att lättnadsregeln tillämpas för denna del. Det är vidare normalt att gåvan ges till två personer, eftersom dessa är bröder och tillika bröstarvingar till givarna.

Kammarkollegiet anförde bl.a. följande. När de s.k. lättnadsreglerna inom förmögenhets- och arvsbeskattningen gjordes tillämpliga även vid gåvobeskattning var syftet att underlätta en långsiktig planering för familjeföretag med sikte på generationsväxlingar (prop. 1974:185 s. 17). För att förhindra skatteflyktstransaktioner uppställdes som förutsättning för tillämpningen av de förmånliga värderingsreglerna dels att gåvan skulle vara förbehållslös, dels att den skulle omfatta all givarens rätt till förvärvskällan. Enligt förarbetena kunde en gåva inte genomföras så att flera mottagare fick var sin ideell andel av förvärvskällan och en annan eller en av dem "inkråmet". I belysning av vad som anförts under remissbehandlingen av Lantarbetarnas riksförbund (prop. s. 15) får detta uttalande uppfattas så att lättnadsreglerna inte skall tillämpas vid gåva av jordbruksrörelse, om flera mottagare får ideella andelar av jordbruksfastigheten och en annan eller någon av gåvotagarna övriga tillgångar i jordbruksrörelsen. Ett sådant förfarande utgör inte en sådan långsiktig planering med sikte på generationsväxling som lagstiftaren velat främja med förmånliga värderingsregler (NJA 1986 s. 721 II). Gåvan har i förevarande fall inte omfattat all givarens rätt till förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet, varför skattemyndigheten har förfarit riktigt genom att inte beräkna gåvans värde med tillämpning av de s.k. lättnadsreglerna.

Hovrätten för Västra Sverige (2000-02-29, hovrättsråden Kent Sundqvist och Bertil Josefson samt tf. hovrättsassessorn Charlotte Driving) bestämde med ändring av skattemyndighetens beslut gåvoskatten till 2 x 2 750 kr eller totalt 5 500 kr.

I skälen för beslutet anförde hovrätten.

Det i AGL använda begreppet förvärvskälla är hämtat från inkomstskattelagstiftningen och har där betydelse för avgränsningen inom olika inkomstslag av de förvaltningsenheter för vilka inkomstberäkningen skall ske särskilt. När det gäller förmögenhetsskattelagstiftningen – till vilken lättnadsreglerna i AGL är kopplade – har begreppet en delvis annan funktion. Där används det bl.a. för att särskilja sådant inom vissa familjeföretag arbetande kapital, för vilket en lättnad i förmögenhetsbeskattningen ansetts motiverad. Det har ansetts att värdet av bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark på en jordbruksfastighet inte bör omfattas av denna lättnad, och genom lagstiftning år 1981 har införts en reglering enligt vilken sådan egendom normalt inte ingår i förvärvskälla i inkomstslaget jordbruksfastighet (jfr prop. 1980/81 s. 24).

År 1991 genomfördes omfattande ändringar i kommunalskattelagen, varvid den äldre indelningen i sex olika inkomstslag ersattes med de två huvudkategorierna näringsverksamhet och tjänst. Vid förmögenhetsbeskattningen fick dock begreppen rörelse och jordbruksfastighet övergångsvis leva kvar genom en hänvisning till de äldre bestämmelserna i kommunalskattelagen.

Den nu berörda hänvisningen till kommunalskattelagen i fråga om inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet medför inte att man vid tillämpningen av förmögenhetsskattelagen skall ge begreppet förvärvskälla en annan innebörd än det har enligt denna lag. Såvitt gäller näringsverksamhet som är hänförlig till jordbruksfastighet ingår således bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark normalt inte i förvärvskälla inom detta inkomstslag. Omständigheterna i förevarande fall är inte sådana att de föranleder avsteg från denna huvudregel.

Den i målet aktuella avstyckningen innebar att också en ekonomibyggnad tillfördes den nybildade småhusenheten Gårdsby 6:24. I denna del är det alltså fråga om egendom som ingått i förvärvskälla inom inkomstslaget jordbruksfastighet. Denna ekonomibyggnad har dock inte åsatts något värde av skattemyndigheten, och T.E:s uppgift om att det är en äldre byggnad med karaktär av rivningsobjekt har lämnats obestridd av Kammarkollegiet. Fastighetsbildningen kan med hänsyn härtill inte anses ha inneburit någon sådan disposition med avseende på den förvärvskälla som överlåtits till T.E. att en tillämpning av lättnadsreglerna är utesluten. Inte heller i övrigt föreligger någon omständighet som föranleder att gåvobeskattningen skall ske med det fulla taxeringsvärdet som underlag.

Målnummer ÖÄ 499-98