Hovrätten för Västra Sverige referat RH 2002:28

Court
Hovrätten för Västra Sverige
Reference
RH 2002:28
Målnummer
ÖÄ3590-00
Avdelning
3
Avgörandedatum
2001-03-08
Rubrik
Makars gemensamma barn har vid den efterlevande makens död partiellt avstått från sitt arv. Vid fastställande av arvsskatten har den del av kvarlåtenskapen som omfattas av avståendet fördelats mellan arvslotterna från föräldrarna efter förhållandet mellan dessa lotter sedan hänsyn tagits till förekomsten av enskild egendom. Hänsyn har däremot inte tagits till vad i avståendeförklaringarna angetts om fördelningen av avståendena.
Rättsfall
•  NJA 1974 s. 493 I-II
•  NJA 2000 s. 217

L-S.H. avled den 26 augusti 1999. Han efterlämnade hustrun F.H. och, som efterarvingar, döttrarna M.H. och L.H. I bouppteckningsprotokollet antecknades att behållningen uppgick till 401 255 kr, att ett tidigare registrerat äktenskapsförord förelåg och att efterlevande makan hade enskild egendom till ett värde av 910 358 kr.

F.H. avled den 1 april 2000 och efterlämnade, som dödsbodelägare, M.H. och L.H. Inför registreringen var till bouppteckningen fogat, såvitt nu är av intresse, av L.H. och M.H. till förmån för sina bröstarvingar gjorda arvsavståenden. I den av L.H. upprättade handlingen angavs att hon avstod 210 000 kr av arvet efter F.H. I två av M.H. upprättade handlingar angavs att hon till förmån för sina bröstarvingar avstod 100 000 kr "av arvet efter min far L-S.H. " respektive 100 000 kr "av arvet efter min mor F.H.".

Behållningen i boet efter F.H. uppgick till 1 370 002 kr. Vid skattläggningen ansåg tingsrätten att av behållningen – sedan hänsyn tagits till förekomsten av den enskilda egendomen – 209 558 kr härrörde från L-S.H. och 1 160 444 kr från F.H. Vid lottläggningen avräknade tingsrätten ett belopp om 100 000 kr på M.H:s lott från vardera fadern och modern och 210 000 kr på L.H:s lott från modern, d.v.s. i enlighet med vad som angavs i de till bouppteckningen fogade arvsavståendena. Arvsskatten bestämdes till 85 550 kr.

M.H. och Kammarkollegiet överklagade tingsrättens beslut.

M.H gav till hovrätten in en arvsavståendeavhandling, vari angavs att hon avstod 200 000 kr av "arvet efter min mor F.H.", och yrkade att skatten skulle sättas ned med 10 530 kr. Till stöd för sin talan anförde hon att hon upprättat de tidigare avståendehandlingarna utan att ha insett de arvsskattemässiga följderna av den sneda egendomsfördelning som rådde i äktenskapet.

Kammarkollegiet bestred M.H:s överklagande. Till stöd för bestridandet angav kollegiet att ett arvsavstående är en civilrättsligt bindande handling och att en i ett arvsskatteärende ingiven avståendeförklaring inte till sitt materiella innehåll kan återtas, kompletteras eller ersättas med någon verkan på bestämmandet av arvsskatten.

Kammarkollegiet yrkade för egen del att hovrätten skulle lägga ut lotter och bestämma skatten med beaktande av att egendomen, som omfattas av de arvsavståendeförklaringar som M.H. och L.H. avgett, skall – oberoende av det uttryckssätt som använts i förklaringarna – fördelas mellan arvslotterna från fadern och modern efter förhållandet mellan dessa lotter. Till stöd för sin talan åberopade Kammarkollegiet rättsfallet NJA 2000 s. 217.

Dödsboet efter F.H. förelades att yttra sig över Kammarkollegiets talan. M.H. förklarade sig därvid inte ha någon erinran mot kollegiets talan. L.H. angav inte någon ståndpunkt i frågan.

Hovrätten för Västra Sverige (2001-03-08, hovrättspresidenten Gunnel Wennberg, hovrättslagmannen Staffan Levén och hovrättsrådet Bengt von Reis) avslog M.H:s överklagande men fastställde med ändring av tingsrättens beslut arvsskatten till sammanlagt 78 230 kr enligt följande fördelning.

Kvarlåtenskapen efter L-S.H., 209 558 kr

 

Skattskyldig       Lott, kr     Skatt, kr

 

M.H.               74 187        410

Barn 1             15 296         -

Barn 2             15 296          -

 

L.H.               72 657        260

Barn 1             10 707         -

Barn 2             10 707         -

Barn 3             10 707         -

 

Kvarlåtenskapen efter F.H., 1 160 444 kr

 

Skattskyldig       Lott, kr     Skatt, kr

 

M.H.             410 814      38 160

Barn 1            84 704       1 470

Barn 2            84 704       1 470

 

L.H.             402 344      36 460

Barn 1             59 292        -

Barn 2             59 292        -

Barn 3             59 292        -

I skälen för beslutet anförde hovrätten följande.

Beträffande M.H:s talan

Det arvsavstående som M.H. vill lägga till grund för skattläggningen har företetts först i anslutning till hennes överklagande av tingsrättens beslut. Enligt rättsfallen NJA 1974 s. 493 I-II skall emellertid ett arvsavstående, om avståendet skall kunna beaktas vid arvsskattens beräkning, som regel ges in till tingsrätten innan bouppteckningen har registrerats. På grund därav och då det inte föreligger sådana omständigheter som innebär att avståendet likväl skall beaktas finner hovrätten att arvsskatten skall bestämmas utan hänsyn till den i hovrätten ingivna arvsavståendeförklaringen. M.H:s talan kan därför inte bifallas.

Beträffande Kammarkollegiets talan

I avgörandet NJA 2000 s. 217 uttalade Högsta domstolen: När ett barn, som vid den sist avlidne förälderns död har rätt till arv efter båda föräldrarna, avstår från en del av arvet, saknar det i regel betydelse för kvarlåtenskapens fördelning om den del av arvet som avstås skall anses belöpa på arvslotten efter fadern eller modern eller på båda dessa arvslotter, eftersom barnet under alla förhållanden ur kvarlåtenskapen skall erhålla egendom motsvarande det sammanlagda värdet av dessa lotter med avdrag för vad som avståtts. Vid beräkningen av arvsskatten bör därför i normala fall, oberoende av det uttryckssätt som använts i avståendeförklaringen, den del av kvarlåtenskapen som omfattas av arvsavståendet fördelas mellan arvslotten från fadern och arvslotten från modern efter förhållandet mellan dessa lotter. Detta innebär att den egendom som avstås skall fördelas med hälften på vardera arvslotten, om inte på grund av förekomsten av [DJ1]enskild egendom eller sådant testamente som skall beaktas vid arvsskatteberäkningen eller av annat skäl arvslotterna ej är lika stora.

Till skillnad från avståendeförklaringarna i nyssnämnda rättsfall har åtminstone M.H:s avståendeförklaringar formulerats på ett sådant sätt att tvekan ej råder om att hennes avsikt varit att avstå ett bestämt belopp hänförligt till arvslotten från fadern. På motsvarande sätt har hon avstått från del av arvet efter modern. Även med beaktande av det förhållandet anser hovrätten att det vid arvsskattens bestämmande inte finns skäl att bedöma de nu aktuella avståendeförklaringarna på annat sätt än vad Högsta domstolen gjorde i nämnda rättsfall. En tillämpning av rättsfallet i detta mål innebär vidare att hänsyn skall tas till F.H:s enskilda egendom vid fördelningen av avståendena.

M.H. skall således anses ha avstått 200 627 : (401 255 910 358) x 200 000 = 30 592 kr från fadern och 169 408 kr från modern. L.H. skall anses ha avstått 200 627 : (401 255 910 358) x 210 000 = 32 122 kr från fadern och 177 878 kr från modern.

Med den nu redovisade bedömningen skall arvsskatten fastställas till ett belopp om 78 230 kr.

Målnummer ÖÄ 3590-00