Regeringsrätten referat RÅ 2000 ref. 32

Court
Regeringsrätten
Reference
RÅ 2000 ref. 32
Målnummer
4953-96
Avdelning
2
Avgörandedatum
2000-05-22
Rubrik
En länsrätt har fastställt ett beslut om omedelbart omhändertagande enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och därefter - sedan det upplysts att någon ansökan om tvångsvård inte skulle ges in - avskrivit målet och tillerkänt det offentliga biträde som förordnats i målet begärd ersättning enligt rättshjälpslagen för kostnader denne haft fram till länsrättens fastställelsebeslut. Biträdet har i överklagande till kammarrätten framställt yrkande om ersättning även för senare kostnader. Yrkandet har ansetts böra prövas av kammarrätten som en särskild framställning om ersättning.
Lagrum
22 § och 44 § rättshjälpslagen (1972:429)
Rättsfall
NJA 1977 s. 232

I ett mål enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall fastställde Länsrätten i Stockholms län den 27 mars 1995 ett av socialnämndens ordförande fattat beslut om omedelbart omhändertagande. I en skrivelse den 30 mars 1995 meddelade socialnämnden att någon ansökan om tvångsvård inte skulle ges in. Länsrätten (1995-03-30, ordförande Lilliecreutz) avskrev målet från vidare handläggning och fastställde samtidigt ersättning enligt rättshjälpslagen (1972:429) till K.B., som var förordnad till offentligt biträde, till 2 805 kr för arbete, motsvarande vad han begärt i en kostnadsräkning upprättad den 27 mars 1995 och avseende åtgärder fram till länsrättens omhändertagandebeslut.

K.B. överklagade ersättningsbeslutet och yrkade ersättning med 1 870 kr för arbete han nedlagt för upprättande av besvärsinlagor m.m. med anledning av länsrättens omhändertagande- och ersättningsbeslut.

Kammarrätten i Stockholm (1996-06-19, Rydholm, Stegard, Tenne, referent) yttrade: Genom länsrättens beslut den 30 mars 1995 har ersättning enligt rättshjälpslagen tillerkänts K.B. för det arbete han hos länsrätten nedlagt i målet om omedelbart omhändertagande enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall med yrkat belopp. Eftersom beslutet därmed inte kan sägas gått honom emot, har han inte rätt att överklaga detsamma. – Länsrättens beslut den 27 mars 1995 i målet om omdelbart omhändertagande har inte överklagats till kammarrätten. Kammarrätten är därför förhindrad att pröva K.B:s yrkande om ersättning enligt rättshjälpslagen för de av honom angivna kostnaderna för det tänkta överklagandet av nämnda beslut. – Kammarrätten avvisar K.B:s talan.

K.B. överklagade kammarrättens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle bifalla det ersättningsyrkande han framställt i kammarrätten eller, i andra hand, visa målet åter till kammarrätten. Han anförde bl.a. följande. Länsrättens beslut den 30 mars 1995 medförde att rättsföljderna av omhändertagandebeslutet den 27 mars 1995 upphörde och det kunde därefter inte överklagas. Hans arbete med överklagandet av beslutet den 27 mars hade inte slutförts när han fick del av beslutet av den 30 mars. Länsrätten hade inte bort avskriva målet utan att han beretts tillfälle inkomma med yttrande eller att inge kostnadsräkning för eventuellt arbete i målet efter den 27 mars. Länsrättens beslut den 30 mars hade gått K.B. emot då han förlorat möjligheterna att yrka ersättning för arbete mellan den 27 mars och den 30 mars och att överklaga beslutet. Hans möjlighet att få ersättning för överklagandet var att överklaga på sätt som skett.

I ett Regeringsrätten inhämtat yttrande anförde Domstolsverket bl.a. följande.

Vad avser arbete med att överklaga länsrättens beslut den 27 mars 1995, som kan anses gå utöver sådant rutinmässigt efterarbete som normalt utgör en kostnad i underinstansen, skall ersättning begäras och fastställas i kammarrätten. K.B. har framställt yrkandet om ersättning i ett överklagande till kammarrätten, till synes i tron att det hade ankommit på länsrätten att fastställa ersättning även för arbete som avsåg överklagande av länsrättens beslut. Yrkandet om ersättning för detta arbete bör enligt Domstolsverkets mening kunna tolkas som en särskild framställning om biträdesersättning och borde ha prövats av kammarrätten.

Regeringsrätten (2000-05-22, Swartling, Sandström, Hulgaard) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. K.B. har överklagat kammarrättens avvisningsbeslut. Skäl att meddela prövningstillstånd föreligger inte.

Regeringsrätten finner att kammarrätten hade bort uppfatta K.B:s yrkande om ersättning för arbetet efter länsrättens beslut den 27 mars 1995 som en särskild framställning om ersättning (jfr NJA 1977 s. 232). När så inte skett bör målet i denna del – i enlighet med K.B:s andrahandsyrkande – återlämnas till kammarrätten för prövning.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten meddelar inte prövningstillstånd med anledning av K.B:s överklagande. Kammarrättens avgörande står därför fast.

Regeringsrätten överlämnar framställningen om biträdesersättning till Kammarrätten i Stockholm för prövning.

Föredraget 2000-04-11, föredragande Gustafson, målnummer 4953-1996