Regeringsrätten referat RÅ 2001 ref. 29

Court
Regeringsrätten
Reference
RÅ 2001 ref. 29
Målnummer
3755-00
Avdelning
1
Avgörandedatum
2001-05-28
Rubrik
Postdoktorala studier, som finansierats med stipendium från Naturvetenskapliga forskningsrådet, har i visst fall ansetts som heltidsutbildning och därmed betraktats som överhoppningsbar tid vid ramtidsberäkning inom arbetslöshetsförsäkringen.
Lagrum
12 § och 16 § 2 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

N.H. anmälde sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen den 1 april 1998. Enligt intyg utfärdat vid Zoologiska Institutionen, Stockholms universitet hade N.H. bedrivit postdoktorala studier under tiden den 1 februari 1996 – den 1 april 1998.

I beslut den 22 april 1998 avslog Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa en ansökan om arbetslöshetsersättning. I omprövningsbeslut den 10 juni 1998 fann kassan inte skäl att ändra sitt tidigare beslut och anförde följande. Arbetsvillkoret måste vara uppfyllt inom en ramtid på 52 veckor. Ramtiden räknas ett år bakåt från den dag man anmäler sig på arbetsförmedlingen. Den kan förlängas om man haft s.k. överhoppningsbar tid. – Enligt 16 och 17 §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, krävs, för att utbildning skall kunna räknas som överhoppningsbar tid, att den är avslutad och att den har bedrivits på heltid samt att den har följt en uppgjord studieplan. – Under tiden den 1 februari 1996 – den 1 april 1998 har N.H. erhållit stipendium för postdoktoral verksamhet. Sådan sysselsättning följer inte någon uppgjord studieplan. Den räknas inte som överhoppningsbar tid. Den kan inte heller betraktas som arbete som kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. – Ramtiden blir från den 1 april 1997 – den 31 mars 1998. Den tiden har N.H. inte något tillgodoräkningsbart arbete. Beslutet kvarstår därför.

N.H. överklagade beslutet och anförde följande. Perioden den 1 februari 1996 till den 31 mars 1998 uppbar han s.k. "post-doc" stipendium från Naturvetenskapliga forskningsrådet. "Post-doc" är ett etablerat steg inom forskarkarriären under vilken man förkovrar sig för att senare erhålla tjänst, den är tidsbegränsad, den bedrivs på heltid, den följer en plan som granskats vid ansökningstillfället och den kan, som i hans fall, vara bekostad av statliga medel. "Post-doc" bör betraktas som utbildning i den mening som avses i 16 § 2 ALF.

Länsrätten i Stockholms län (1998-11-04, ordförande Hägerström) yttrade: Av 23 § ALF följer att om en sammanhängande tid av 12 månader förflutit sedan den sökande senast erhöll ersättning måste ett nytt arbetsvillkor uppfyllas inom den s.k. ramtiden för rätt till ersättning enligt 12 § ALF. När ramtiden skall bestämmas räknas inte den tid då sökanden enligt 16 § 2 ALF varit hindrad att arbeta p.g.a. avslutad heltidsutbildning som den sökande avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid minst 5 månader. – Länsrätten ser saken på följande sätt. – Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i Regelbok för arbetslöshetskassor, uppslag 6, s. 18, bl.a. uttalat att utbildning enligt 16 § 2 ALF bör ha följt en uppgjord studieplan. Länsrätten delar AMS bedömning att det i begreppet utbildning ligger ett krav på att studierna skall utmärkas av viss planmässighet. Sålunda torde det kunna fordras att uppläggningen av studierna är på förhand på något sätt bestämd och att ett mål eller ett syfte med utbildningen är formulerat. Därtill torde det i begreppet utbildning ligga att syftet med verksamheten huvudsakligen skall vara att förmedla kunskaper eller insikter i något avseende (jfr AD 32/1982). Som framgår av handlingarna i målet är N.H. färdig doktorand och därmed högt kvalificerad inom sitt ämnesområde. Han har därefter deltagit i aktuellt forskningsprojekt närmast för att senare kunna erhålla en forskarassistenttjänst. Deltagandet har finansierats genom stipendium. Den post-doktorala verksamheten har inte följt någon studieplan. Länsrätten finner därför att N.H:s deltagande i forskningsprojektet inte är att betrakta som utbildning i den mening som torde avses i 16 § 2 ALF. Vid angivet förhållande går det inte att bortse från denna tid då ramtiden skall beräknas. Inte heller utgör denna verksamhet ett förvärvsarbete, dvs. avlönat arbete utfört för annans räkning, eller tid som kan jämställas med förvärvsarbete. Därmed uppfyller N.H. inte arbetsvillkoret i 12 § ALF och har således inte rätt till arbetslöshetsersättning. – Länsrätten avslår överklagandet.

N.H. yrkade att han skulle beviljas arbetslöshetsersättning i enlighet med sin ansökan. Som grund för överklagandet anförde han bl.a. att "post-doc" skulle klassas som heltidsutbildning och därmed inte räknas in i ramtiden.

Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa medgav bifall till överklagandet.

Kammarrätten i Stockholm (2000-04-28) Regner, Ganting, referent, Filis) yttrade: Av 16 § 2 ALF framgår att vid bestämmande av ramtid skall inte den tid räknas då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av avslutad heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år. – AMS har på kammarrättens begäran yttrat sig i målet. I yttrandet anges bl.a. följande. Forskning som finansieras med stipendium är inte att betrakta som förvärvsarbete eller att jämställa med förvärvsarbete. Med förvärvsarbete avses avlönat arbete för annans räkning eller arbete som självständig företagare. – Vidare anför AMS följande. När ramtiden skall bestämmas räknas inte den tid då sökande varit hindrad att arbeta på grund av avslutad heltidsutbildning. Frågan i målet gäller om N.H:s deltagande i ett forskningsprojekt som finansierats med postdoktorsstipendium utgör utbildning i arbetslöshetsförsäkringslagens mening och därför kan räknas som överhoppningsbar tid vid bestämmandet av ramtiden. I begreppet utbildning ligger en viss planmässighet och att studierna syftar till att uppnå vissa fastställda mål och att någon form av utvärdering sker innan utbildningen avslutas. Enligt AMS uppfattning bör krävas att en verksamhet har följt en uppgjord studieplan för att den skall kunna anses utgöra utbildning. Såvitt AMS kan utläsa av högskolelagen och högskoleförordningen bedrivs inte någon forskarutbildning efter doktorsexamen vid svenska universitet. Enligt högskolelagen har universitet och högskolor med staten som huvudman till uppgift att bedriva forskning och utbildning. Utbildning ges i form av grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning. Forskarutbildningen skall enligt högskolelagen ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Forskningsutbildning avslutas med en doktorsexamen. Enligt den information som AMS inhämtat angående postdoktorsstipendium bedriver stipendiaterna forskning självständigt utan studieplan eller handledare och utan krav på att uppnå vissa fastställda mål. Den plan för forskningsverksamheten som den som söker ett postdoktorsstipendium avser att bedriva under stipendietiden och som denne bifogar sin stipendieansökan kan enligt AMS mening inte jämställas med en studieplan. N.H:s deltagande i forskningsprojektet bör därför inte ses som utbildning i arbetslöshetsförsäkringens mening och inte räknas som överhoppningsbar tid vid bestämmande av ramtiden. – Kammarrätten gör följande bedömning. – Frågan i målet är om N.H:s postdoktorala verksamhet som finansierats med stipendium är att anse som utbildning i lagens mening. Begreppet utbildning definieras varken i lagen eller i förarbetena till ALF. I prop. 1974:148 med förslag till lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning har departementschefen (s. 61) uttalat att i begreppet utbildning ligger ett krav på att studierna skall utmärkas av en viss planmässighet. – AMS anmärker i sitt yttrande att varken högskolelagen eller högskoleförordningen reglerar något om forskarutbildning efter doktorsexamen. Kammarrätten konstaterar att utbildning inte endast bedrivs av universitet och högskolor med staten som huvudman. Det förhållandet att forskarutbildning efter doktorsexamen inte regleras i högskolelagen eller förordningen kan inte anses innebära att det inte går att undergå utbildning efter avlagd doktorsexamen. – För att erhålla stipendium för postdoktoral verksamhet måste den sökande ha upprättat en plan av vilken framgår vad verksamheten skall bestå av och syftet med densamma. I målet framgår inte annat än att den plan som upprättats och ingivits av N.H. till Naturvetenskapliga forskningsrådet och som legat till grund för beslutet att bevilja honom det ifrågavarande stipendiet uppfyller kravet på en viss planmässighet. Kammarrätten finner att den postdoktorala verksamhet som N.H. deltagit i skall betraktas som utbildning. Det är obestritt att utbildningen är avslutad och att den har genomförts på heltid. Med hänsyn till vad som sagts skall den postdoktorala verksamheten som N.H. deltagit i vara överhoppningsbar vid bestämmandet av hans ramtid. Överklagandet skall därför bifallas. – Kammarrätten ändrar underinstansernas avgöranden och förklarar att N.H. är berättigad till arbetslöshetsersättning från och med den 1 april 1998.

AMS yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa arbetslöshetskassans beslut den 10 juni 1998. I sak hänvisade AMS till sitt yttrande i kammarrätten.

Prövningstillstånd meddelades.

N.H. bestred bifall till överklagandet.

Regeringsrätten (2001-05-28, Ragnemalm, Rundqvist, Hulgaard, Nilsson, Almgren) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 12 § ALF har sökande som under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde haft förvärvsarbete i viss omfattning rätt till ersättning vid arbetslöshet. När ramtiden bestäms räknas inte den tid då sökanden varit förhindrad att arbeta på grund av vissa förhållanden som anges i 16 och 17 §§ ALF; tiden är "överhoppningsbar". Av 16 § 2 ALF framgår att tid då sökande varit förhindrad att arbeta på grund av avslutad heltidsutbildning som den sökande avslutat efter fyllda 25 år är överhoppningsbar.

Fråga i målet är om postdoktoral verksamhet som finansierats med stipendium från Naturvetenskapliga forskningsrådet är att anse som sådan överhoppningsbar tid som avses i 16 § 2 ALF.

N.H. har beträffande det i målet aktuella stipendiet uppgett bl.a. följande. Syftet är att bereda nyblivna doktorer möjlighet att under en begränsad tid delta i forskningen vid ett annat universitet än det där doktorandutbildningen skett. De skall därigenom kunna få del av nya kunskaper och forskningsmetoder samt få inblick i en annan forskningskultur. Verksamheten följer en på förhand uppgjord plan och stipendiaten har en "post-docvärd" (handledare). N.H. har åberopat ett intyg från sin post-docvärd om att han vidareutbildat sig inom dennes forskningsprojekt.

AMS har anfört att den plan för forskningsverksamheten som ligger till grund för en ansökan om stipendium inte kan anses som en studieplan samt att forskningen sker självständigt utan handledare och utan krav på att uppnå vissa fastställda mål.

Med hänsyn till syftet med och inriktningen av den verksamhet som N.H. utövat får denna enligt Regeringsrättens uppfattning anses utgöra utbildning i den mening som avses i 16 § 2 ALF. Då även övriga förutsättningar som anges i lagrummet är uppfyllda skall tiden för denna verksamhet anses vara överhoppningsbar när ramtiden fastställs.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2001-05-03, föredragande Perttu, målnummer 3755-2000

Anm. Mål nr 3756-2000 har avgjorts samma dag och med samma utgång.