Regeringsrätten referat RÅ 2002 ref. 21

Court
Regeringsrätten
Reference
RÅ 2002 ref. 21
Målnummer
7283-99
Avdelning
2
Avgörandedatum
2002-03-12
Rubrik
En person har vid tillämpning av 3 § 12 mom. femte stycket lagen om statlig inkomstskatt inte ansetts ha varit verksam i betydande omfattning i ett företag trots att han varit ensam ägare till och ende ordinarie styrelseledamot i företaget.
Lagrum
3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Rättsfall
RÅ 2000 not. 164

U.J. upptog i sin allmänna självdeklaration 1992 försäljning av 500 aktier i Fumex Invest AB. Uppkommen realisationsvinst, 3 000 000 kr (3 050 000-50 000), redovisade han i deklarationen som inkomst av kapital.

Skattemyndigheten beslutade, med hänvisning till bestämmelserna i 3 § 12 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL), att uppkommen realisationsvinst skulle fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital med 1 500 000 kr till vardera inkomstslaget.

U.J. överklagade och yrkade att taxering skulle ske i enlighet med avlämnad deklaration.

I omprövningsbeslut ändrade inte skattemyndigheten sitt tidigare beslut.

Länsrätten i Västerbottens län (1997-07-02, ordförande Wahlberg) yttrade: Av 3 § 12 mom. tredje stycket SIL framgår att om det uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag skall hälften av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Av femte stycket samma moment framgår att bestämmelserna i tredje stycket tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. I åttonde stycket anges vidare att med verksamhet i ett fåmansföretag likställs verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag i samma koncern. – Utgångspunkten för reglerna i 3 § 12 mom. SIL är enligt förarbetena (prop. 1989/90:11 s. 467-470 och s. 703, prop. 1990/91:54 s. 218 ff.) att en person som äger och arbetar i ett fåmansföretag i största möjliga utsträckning skall beskattas på samma sätt som en löntagare som äger aktier i t.ex. ett börsnoterat bolag vid samma faktiska arbetsinkomst och samma faktiska kapitalinkomst. Utdelning och reavinst på aktier i fåmansföretag skall således beskattas i inkomstslaget kapital i den mån inkomsten utgör kapitalavkastning medan eventuell överskjutande utdelning och reavinst skall behandlas på samma sätt som lön. Avsikten är att avkastningen av ägarens (eller närståendes) arbetsinsatser skall träffas av de särskilda reglerna. De särskilda reglerna skall tillämpas endast om den skattskyldige eller någon närstående varit verksam inom företaget och hans arbetsinsats haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen. I förarbetena anges att den skattemässiga uppdelningen gjorts på ett schablonmässigt sätt då det i praktiken är omöjligt att avgöra vad som egentligen är arbetsinkomst och vad som egentligen är kapitalinkomst i de fall som avses med regleringen. – I specialmotiveringen till det aktuella lagrummet anges att en person alltid skall anses verksam i betydande omfattning i ett företag om hans arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Till denna grupp av kvalificerat verksamma hör bl.a. företagsledare och andra högre befattningshavare. – Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. U.J. bildade den 1 februari 1990 bolaget Fumex Invest AB med 50 000 kr i aktiekapital. Fumex Invest AB förvärvade den 30 april 1990 aktierna i Fumex Försäljning AB för 4 milj. kr. Fumex Försäljning AB ägde i sin tur dotterbolaget Fumex AB. Det rörelsedrivande Fumex AB hade sju anställda och dess huvudsakliga verksamhet var tillverkning och försäljning av produkter för utsugning av förorenad luft inom bl.a. verkstads-, elektronik- och kemisk industri. Fumex AB hade räkenskapsåret 1989/1990 en fakturerad försäljning med ca 12 milj. kr och räkenskapsåret den 1 juli 1990 – den 31 december 1991 en fakturerad försäljning på ca 14 milj. kr. Den 16 januari 1991 sålde U.J. aktierna i Fumex Invest AB för 3 050 000 kr. – Skattemyndigheten anför: U.J. har varit den ende anställde och den ende ordinarie styrelseledamoten i Fumex Invest AB. Detta innebär att endast han och ingen annan kan ha fattat beslutet att detta bolag skulle förvärva aktierna i Fumex Försäljning AB, vilket ägde samtliga aktier i Fumex AB. Skattemyndigheten delar inte den bedömningen att U.J. först från den 1 oktober 1990 skulle varit verksam i koncernen. Han var den enda ordinarie styrelseledamoten i moderbolaget Fumex Invest AB från dess bildande den 1 februari 1990, i Fumex Försäljning AB från den 10 maj 1990 och i Fumex AB från den 22 maj 1990. Dessa två sistnämnda datumangivelser är registreringsdatum hos Patent- och registreringsverket, PRV. Detta innebär att det verkliga inträdet som ordinarie styrelseledamot skett tidigare. Dessutom var U.J. revisor i såväl Fumex Försäljning AB (från den 1 juni 1987) som i Fumex AB från den 8 mars 1990 och fram till den tidpunkt då han blev ordinarie styrelseledamot. Påståendet att han varit verksam i koncernen först från den 1 oktober 1990 anser myndigheten därför vara felaktigt. U.J. skall anses ha varit verksam i betydande omfattning, även om han endast informerats om försäljningsutvecklingen och inte, enligt egen utsago, fattade några beslut rörande verksamheten. Försäljningsutvecklingen är en del av bolagets löpande verksamhet och han hade möjlighet att fatta beslut rörande verksamheten utifrån den försäljningsinformation han mottog. U.J:s verksamhet i koncernen måste också ses mot bakgrunden av att han ägde samtliga aktier i Fumex Invest AB och var ende ordinarie styrelseledamot i samtliga tre bolag. Detta innebär att han haft möjlighet att påverka verksamheten i bolagen och därmed även vinstgenereringen. – U.J. anför: Runt årsskiftet 1989/1990 meddelade G.H., dåvarande ägare till Fumex, att han ville sälja bolaget. G.H. tyckte att U.J. själv skulle köpa bolaget. Han tackade först nej med motiveringen att hans engagemang som delägare i TRG Revision gjorde att han behövde lång tid för att avsluta detta engagemang. G.H. kom sedan igen med ett lockande pris och löfte om att kvarstå som ledare av företaget så länge som det tog att avveckla revisorsjobbet. Han bildade därefter ett aktiebolag, Fumex Invest AB, som köpte aktierna i Fumex. Detta är det normala när en privatperson köper ett bolag för att få räntekostnaderna i bolaget. Det nybildade bolagets enda uppgift var att äga aktierna i Fumex. All verksamhet skulle bedrivas i det köpta bolaget. I juni 1990 informerades personalen om att han övertagit bolaget och att han skulle tillträda någon gång under hösten när hans engagemang som revisor var avslutat. I början av oktober 1990 satte han sig mer permanent på Fumex. Under 1990 hölls inga styrelsemöten i Fumex och han fattade inga väsentliga beslut förutom att inköpa en kaffeautomat till bolaget. Med vanligt språkbruk har han således varit verksam i Fumex fr.o.m. oktober 1990. Redan i månadsskiftet oktober/november 1990 kontaktades han av köparna som ville in i denna bransch. Fumex hade patent, varumärken och en försäljningsorganisation som man ville komma åt. Efter en viss diskussion enades de i januari 1991 om att han skulle sälja samtliga sina aktier Fumex Invest AB. Han tog ut lön med 120 000 kr för ca tre månaders arbete i Fumex. Något löneavstående för att omvandla arbetsinkomst till kapitalvinst var det således inte fråga om, snarare tvärtom. Den stora lönen berodde på att han ville undvika den diskussion som nu uppkommit samt att "täcka in" en pensionsförsäkring. Under den mycket korta tid han verkat i bolaget har han inte fattat något beslut som haft betydelse för vinstgenereringen i bolaget. Under perioden från förvärvet den 30 april 1990 och fram till den 1 oktober 1990 har han enbart informerats om försäljningsutvecklingen i det rörelsedrivande bolaget (Fumex AB). I augusti och september sköttes verksamheten av dåvarande och nuvarande inköpare och försäljare eftersom de länge arbetat självständigt i företaget. När han köpte aktierna i bolaget var substansvärdet för Fumex-koncernen ca 2,5 milj. kr. När han sålde var substansvärdet ca 2,7 milj. kr. Bolaget har inte genererat några vinster under den tid han haft bolaget och han kan ju rimligen inte ha haft stor betydelse för det som inte funnits. Det köparen betalat för är goodwill, försäljningsorganisation, varumärken m.m. som fanns innan han köpte bolaget. Det är fullkomligt befängt att tro att han på så begränsad tid kunnat påverka köpeskillingen. Verksamhetsbegreppet måste anses rymma både en tidsaspekt och en reell vinstpåverkansaspekt. Bolagens värdetillväxt var marginell andra halvåret 1990 och framförallt skulle han inte kunnat bidra med eventuell värdetillväxt i bolagen och indirekt köpeskillingen, då priset på hans sålda aktier baserades på bolagets substansvärde enligt årsredovisningen per den 30 juni 1990. Den korta anställningstiden, den icke förekommande vinstgenereringen samt övriga speciella omständigheter måste väl rimligen innebära att han är ett sådant undantagsfall där kapitalbeskattning skall ske av hela köpeskillingen. – Länsrättens bedömning. – Huvudregeln i 3 § 12 mom. vid avyttring av aktier i fåmansföretag är att hälften av den vinst som uppkommer (av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning) tas upp som intäkt av tjänst. Regeln gäller endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. – Genom sitt bolag Fumex Invest AB förvärvade U.J. aktierna i Fumexkoncernen. Efter nästan ett års innehav sålde han i januari 1991 aktierna med vinst. Han var företagsledare och den enda verksamma personen i Fumex Invest AB. Bland annat har han därvid förvärvat Fumexkoncernen. Enligt länsrättens mening kan inte hävdas att företagsledaren, under de omständigheter som är aktuella i målet, inte varit verksam i företaget i betydande omfattning under den tid som avses i 3 § 12 mom. SIL. Skattemyndigheten har alltså haft grund för att tillämpa den schablonmässigt bestämda regeln om hälftendelning mellan inkomst av kapital och inkomst av tjänst. Överklagandet skall därför avslås. – Länsrätten avslår överklagandet.

U.J. överklagade domen och yrkade att han skulle åsättas taxering i enlighet med avgiven självdeklaration.

Skattemyndigheten bestred ändring av den överklagade domen och hänvisade därvid till länsrättens domskäl och till vad som framkommit genom utredningen i länsrätten.

Kammarrätten i Sundsvall (1999-09-03, Pettersén, Branting, referent, Martelleur) yttrade: Enligt 3 § 12 mom. tredje stycket SIL skall, om det uppkommer vinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag, hälften av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Denna bestämmelse om uppdelning av realisationsvinsten på olika inkomstslag skall emellertid enligt femte stycket i samma lagrum tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. – Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs enligt åttonde stycket verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern. – Av förarbetena till aktuell lagstiftning framgår att syftet med bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL är att förhindra att delägare i fåmansföretag kringgår den progressiva beskattningen av förvärvsinkomster genom att ta ut arbetsinkomster i form av utdelning eller reavinst i stället för som lön (prop. 1989/90:110 s. 467 f.). Utgångspunkten för reglerna är att en person som äger och arbetar i ett fåmansföretag i största möjliga utsträckning skall få samma skatt som en löntagare som äger aktier i t.ex. ett börsnoterat bolag vid samma faktiska arbetsinkomst och samma faktiska kapitalinkomst. Utdelning och reavinst på aktier i fåmansföretag skall således beskattas i inkomstslaget kapital i den mån inkomsten utgör kapitalavkastning medan eventuell överskjutande utdelning och reavinst skall behandlas på samma sätt som lön. Till följd av svårigheten att avgöra vad som är egentlig kapitalinkomst och arbetsinkomst för en delägare som arbetar i ett fåmansföretag som han själv kontrollerar har det ansetts nödvändigt att den skattemässiga uppdelningen sker på ett schablonmässigt sätt (prop. 1990/91:54 s. 218-219). – En uttrycklig förutsättning för att bestämmelsen i 3 § 12 mom. tredje stycket SIL om uppdelning av realisationsvinsten på olika inkomstslag skall kunna tillämpas är således att den skattskyldige eller denne närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. I prop. 1989/ 90:110 s. 703 har departementschefen beträffande rekvisitet "verksam i betydande omfattning" uttalat bl.a. följande: "En person skall alltid anses verksam i betydande omfattning i ett företag om hans arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Till denna grupp av kvalificerat verksamma hör naturligtvis företagsledare och andra högre befattningshavare. I mindre företag kan arbetsledare och ibland även anställda utan någon ledarbefattning räknas till samma kategori. Detta gäller särskilt i sådana fall där delägarna kan anses bedriva en gemensam verksamhet. Det behöver inte vara fråga om ett heltidsarbete utan arbetsinsatsen måste ses i relation till företagets omfattning och övriga omständigheter. En styrelsemedlem som inte utför kontinuerligt arbete kan dock inte utan vidare anses kvalificerat verksam, även om han gjort enstaka insatser av stor betydelse t.ex. för att skaffa en viktig order till företaget." – Riksskatteverket har i sina rekommendationer (RSV Dt 1991:15 s. 24) uttalat bl.a. att avgörande vid bedömningen om delägaren eller någon honom närstående är eller har varit verksam i företaget i betydande omfattning är den ekonomiska betydelsen av dennes arbetsinsatser för företaget samt att vid bedömningen av arbetsinsatsens betydelse bör hänsyn tas till företagets storlek, verksamhet, organisation och övriga omständigheter. – Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. U.J. har under beskattningsåret sålt samtliga sina aktier i Fumex Invest AB. Detta bolag, som bildades av U.J. den 2 februari 1990, hade i slutet av april samma år förvärvat aktierna i Fumex Försäljning AB, som var moderbolag till Fumex AB. Såvitt framgår har av nämnda bolag endast Fumex AB varit rörelsedrivande. U.J. har ensam varit ägare till aktierna i Fumex Invest AB och har dessutom varit ende ordinarie styrelseledamot i samtliga bolag i koncernen. – U.J. har i målet anfört att han inte varit aktivt verksam i Fumex AB förrän fr.o.m. oktober 1990 beroende på att han behövde tid på sig att avveckla sitt arbete som revisor, att bolagets verksamhet fram till nämnda tidpunkt leddes av dess tidigare ägare samt att han själv under denna tid inte varit engagerad i verksamheten på annat sätt än att han fått information om försäljningsutvecklingen. U.J. gör sålunda gällande att han inte före oktober månad fattat några beslut av betydelse för bolagets verksamhet. – Kammarrätten gör följande bedömning. – Kammarrätten konstaterar inledningsvis att skattemyndigheten har bevisbördan för att förutsättningarna för tillämpning av de nu aktuella reglerna i 3 § 12 mom. SIL föreligger och att det därför ankommer på myndigheten att i målet visa att U.J. varit verksam i betydande omfattning i bolaget. – U.J. har förvisso genom sitt aktieinnehav och sin ställning som ensam styrelseledamot i Fumex AB alltsedan maj 1990 haft ett bestämmande inflytande i bolaget. Emellertid finner kammarrätten inte anledning att ifrågasätta U.J:s uppgift att han överlåtit på bolagets förre ägare att leda verksamheten i bolaget under den tid som han behövde för att avveckla sitt arbete som revisor och att han därför först fr.o.m. oktober 1990 själv tagit aktiv del i verksamheten. Enligt kammarrättens mening kan enbart den omständigheten att U.J. genom sin formella position i Fumex AB haft möjlighet att påverka resultatet av verksamheten inte – såsom skattemyndigheten synes hävda i målet – medföra att han skall anses ha varit verksam i betydande omfattning i bolaget. – Frågan om U.J. varit verksam i bolaget på det sätt som anges i 3 § 12 mom. SIL bör istället avgöras efter en samlad bedömning av vilken ekonomisk betydelse för vinstgenereringen U.J:s arbetsinsatser haft för bolaget. Annat har inte framkommit än att U.J:s aktiva arbetsinsatser i bolaget gjorts under en begränsad tid, nämligen fr.o.m. oktober 1990 och fram till i mitten av januari 1991, då aktierna avyttrades. Under denna tid har U.J. enligt egen uppgift tagit ut en bruttolön på sammanlagt 120 000 kr. Han har vidare i målet uppgett att det sammanlagda substansvärdet för koncernen under tiden för hans aktieinnehav stigit från ca 2 500 000 kr till ca 2 700 000 kr samt att det pris som köparen betalat för aktierna i Fumex Invest AB i stort sett motsvarat värdet av goodwill, försäljningsorganisation, varumärken m.m. Hans egna arbetsinsatser i bolaget bestod huvudsakligen i datorisering och administration. Vad U.J. sålunda uppgivit i berörda hänseenden har inte bestritts av skattemyndigheten. – Kammarrätten finner vid angivna förhållanden och med beaktande av vad som i övrigt framkommit i målet att det inte kan anses visat att U.J:s arbetsinsats haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen i bolaget. Med hänsyn härtill skall vinsten i sin helhet tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital i enlighet med hans yrkande. – Kammarrätten ändrar underinstansernas beslut och bestämmer att den av U.J. i deklarationen redovisade vinsten vid avyttringen av aktier i Fumex Invest AB i sin helhet skall upptas till beskattning i inkomstslaget kapital.

Riksskatteverket överklagade domen och yrkade att den realisationsvinst som uppkom i anledning av att U.J. avyttrade aktierna i Fumex Invest AB skulle fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital med 1 500 000 kr till vardera inkomstslaget. Verket åberopade vad som tidigare anförts av skattemyndigheten och tillade att det var angeläget att få klarlagt om en skattskyldig, som var ensam ägare av och ensam anställd i ett bolag samt tillika ende ordinarie styrelseledamot i samtliga i koncernen ingående bolag, genom sin ledande befattning var att anse som verksam i betydande omfattning enligt 3 § 12 mom. femte stycket SIL, detta trots att den tidsperiod under vilken han fungerat som företagsledare var begränsad till ett fåtal månader.

Prövningstillstånd meddelades.

U.J. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande.

I samband med att han började verksamheten i bolaget i oktober 1990 visade det sig att ett lokalt investmentföretag ville köpa det. Den realisationsvinst som uppkom efter hans kortvariga innehav av aktierna var närmast att se som ett resultat av att köparen råkade vara mycket angelägen om att förvärva bolaget. Den föreslagna köpesumman baserades på bokslutet den 30 juni 1990, som låg i tiden innan han blev verksam i bolaget. Den snabba värdestegringen i bolaget var alltså helt att hänföra till att köparen ville in i branschen och var beredd att betala för kundregister, varumärken m.m. och var inte på något sätt kopplad till hans arbetsinsats eller med bolagets vinst under andra halvåret 1990.

Regeringsrätten (2002-03-12, Billum, Nordborg, Nilsson, Ersson) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är om den realisationsvinst som uppkom när U.J. sålde aktierna i Fumex Invest AB skall tas upp till hälften i inkomstslaget tjänst, som Riksskatteverket hävdar, eller enbart i inkomstslaget kapital, som U.J. gör gällande.

Som framgår av underinstansernas avgöranden bildade U.J. den 1 februari 1990 Fumex Invest AB i syfte att förvärva aktierna i Fumex Försäljning AB, som var moderbolag till det rörelsedrivande Fumex AB. Aktierna förvärvades den 30 april 1990 och U.J. blev ende ordinarie styrelseledamot i bolagen i koncernen. Han var också ensam ägare av aktierna i Fumex Invest AB. Enligt vad han uppgivit blev han, efter att ha avvecklat tidigare arbetsuppgifter, verksam i företaget i oktober 1990 och i samband därmed visade sig ett annat företag intresserat av att köpa Fumex-koncernen. Försäljningen kom till stånd i januari 1991 och resulterade i en realisationsvinst för U.J. om 3 milj. kr. Han hade vidare under sin verksamma tid i koncernen tagit ut lön om 120 000 kr.

Det regelsystem som infördes i samband med 1991 års skattereform, med tillämpning fr.o.m. 1992 års taxering, innebar bl.a. att kapitalinkomster beskattas med en skattesats om 30 procent medan förvärvsinkomster beskattas progressivt. I syfte att motverka att vad som i grunden utgör arbetsinkomster, som skall beskattas i inkomstslaget tjänst, omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster infördes i 3 § 12 mom. SIL särskilda regler för beskattning av delägare i fåmansföretag. Såvitt gäller uppkommen realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag skall enligt tredje stycket i bestämmelsen hälften av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Detta skall dock enligt femte stycket tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Av förarbetena till de aktuella bestämmelserna (prop. 1989/90:110 s. 467 ff. och s. 703 f. samt prop. 1990/91:54 s. 218 f.) framgår att bestämmelserna i 3 § 12 mom. tredje stycket skall tillämpas endast i fall då den skattskyldige eller någon närstående har varit verksam inom företaget i sådan omfattning att hans arbetsinsats har haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen. Vidare anges bl.a. att det är ägarens och hans närståendes arbetsinsatser som skall träffas av de särskilda reglerna och att arbetsinsatsen skall ses i relation till företagets omfattning och övriga omständigheter.

Mot denna bakgrund och med hänsyn särskilt till det grundläggande syftet bakom bestämmelserna – att motverka att arbetsinkomster tas ut i form av lägre beskattad realisationsvinst m.m. i stället för som lön – finner Regeringsrätten att omständigheterna i U.J:s fall är sådana att han inte kan anses ha varit verksam i betydande omfattning i företaget i den mening som avses i 3 § 12 mom. femte stycket SIL. Den omständigheten att han har haft den ställning han haft i företaget föranleder inte annan bedömning. Realisationsvinsten skall därför, som också kammarrätten funnit, i sin helhet tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Regeringsrådet Lindstam var skiljaktig och ansåg att Regeringsrätten bort göra följande bedömning: Av förarbetena till de aktuella bestämmelserna framgår att en person alltid skall anses verksam i betydande omfattning i ett företag om hans arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget och att till denna grupp av kvalificerat verksamma naturligtvis hör företagsledare och andra högre befattningshavare (prop. 1989/90:110 s. 703).

Den närmare innebörden av det i lagtexten använda uttrycket "verksam i företaget i betydande omfattning" är oklar. Någon klarhet skapas inte heller av det nyss återgivna uttalandet i förarbetena. Det är dock berättigat att dra den slutsatsen av uttalandet att, vid sidan av personer vars arbetsinsatser är av stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, andra personer kan anses verksamma i företaget i betydande omfattning.

Det är ofrånkomligt att bedömningen av om en person är verksam i ett företag i betydande omfattning måste göras med ett stort inslag av schablonisering. Så får beträffande vissa befattningshavare i företaget, t.ex. den verkställande direktören, presumeras att de är verksamma i företaget i betydande omfattning, även om deras arbetsinsatser i ett enskilt fall inte har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget.

Mot denna bakgrund får U.J., som varit företagsledare, ende anställd, ende aktieägare och ende ordinarie styrelseledamot i Fumex Invest AB, anses ha varit verksam i företaget i betydande omfattning. Den omständigheten att hans verksamhet i företaget varit av begränsad omfattning i tiden leder inte till annan bedömning.

Riksskatteverkets talan skall därför bifallas.

Föredraget 2002-02-20, föredragande Halme, målnummer 7283-1999