Svea hovrätt referat RH 2005:60

Court
Svea hovrätt
Reference
RH 2005:60
Målnummer
B2776-05
Avdelning
10
Avgörandedatum
2005-11-24
Rubrik
Vitryskt körkort har ansetts giltigt i Sverige varför åtal för olovlig körning har ogillats.
Lagrum
3 § första stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott
Rättsfall
NJA 1986 s. 392

Åklagaren åtalade P.N. för olovlig körning med följande gärningsbeskrivning.

P.N. har den 22 september och den 29 oktober 2004 fört personbil på Arenaslingan i Stockholm respektive Storvretsvägen i Huddinge, trots att hans vitryska körkort inte gäller i Sverige.

P.N. vidgick att han fört personbilen på platser och tider enligt åtalet men bestred ansvar för olovlig körning på grund av att hans vitryska körkort gällde i Sverige. Om hans körkort inte skulle vara giltigt i Sverige gjorde han gällande att han i alla händelser skulle vara fri från ansvar, eftersom han inte har känt till den svenska körkortslagstiftningen.

Hörd över åtalet uppgav P.N. i huvudsak följande. Han saknar svenskt körkort. Hans vitryska körkort avser yrkesmässig trafik och innebär behörighet C. Han fick permanent uppehållstillstånd i Sverige den 17 februari 2004. Men han blev folkbokförd här först i slutet av april 2004. Han fick information i handledningen För nyanlända i Sverige att ett körkort som är utfärdat i ett land utanför EU gäller i ett år från det man blivit folkbokförd här. Vidare sa polisen, som förhörde honom, att man fick köra på det vitryska körkortet här i landet om man åstadkom en översättning av körkortet inom två år från det man anlände till Sverige.

P.N. företedde vid tingsrätten körkortet i original.

Stockholms tingsrätt (2005-03-10, chefsrådmannen Thomas Johansson) dömde P.N. för olovlig körning till 40 dagsböter. I sina domskäl anförde tingsrätten bl.a. följande.

Vitryssland är inte en stat inom EES. Ett körkort från en stat utom EES gäller i Sverige enligt 6 kap. 1 § andra stycket körkortslagen (1998:488) om körkortet är utformat i överensstämmelse med någon av förebilderna i de konventioner om vägtrafik som har undertecknats i Genève den 19 september 1949 respektive Wien den 8 november 1968 och om det är utfärdat på engelska, tyska eller franska. Om det inte är översatt på något av dessa språk gäller körkortet enligt samma lagrum endast tillsammans med en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till svenska, danska eller norska. Det framgår att P.N:s körkort inte är översatt till något av de nyssnämnda språken. Med hänsyn till förhållandena i målet saknar det betydelse när P.N. blev folkbokförd i Sverige. Det sagda innebär att P.N:s körkort inte är giltigt i Sverige. Att P.N. må ha saknat kännedom om den svenska körkortslagstiftningen fritar honom inte från ansvar.

P.N. överklagade tingsrättens dom och yrkade att åtalet skulle ogillas.

P.N. hördes på nytt, varvid han lämnade uppgifter i huvudsaklig överensstämmelse med vad som hade antecknats i tingsrättens dom med följande ändringar och tillägg. – Han kom till Sverige från Vitryssland i januari 2002 och folkbokfördes här i mars 2004. Den information han hade fått från vitryska myndigheter var att hans körkort var internationellt godtagbart och han har även kört bil och lastbil inom EU utan problem. När han kom till Sverige fick han från de sociala myndigheterna och arbetsförmedlingen informationen att hans körkort var giltigt under ett år från det att han blev folkbokförd här. Vid tiden för de nu aktuella körningarna var han därför övertygad om att han innehade ett giltigt internationellt körkort. Att han hade rätt att köra på sitt vitryska körkort har bekräftats av den information han erhållit från Migrationsverket efter körningarna. Han hade inte kört bilen om han hade vetat att hans körkort inte var giltigt i Sverige.

Samma skriftliga bevisning åberopades i hovrätten som vid tingsrätten, varvid även en svensk översättning av P.N:s körkort företeddes. P.N. åberopade som ny skriftlig bevisning i hovrätten utdrag ur en informationsskrift från Migrationsverket.

Svea hovrätt (2005-11-24, hovrättslagmannen Göran Karlstedt, hovrättsrådet Linda Hallstedt, tf. hovrättsassessorn Henrik Fieber, referent, samt nämndemännen Staffan Svärd och Lars-Erik Almgård) ogillade med ändring av den överklagade domen åtalet med följande domskäl.

En förutsättning för att P.N. skall dömas för olovlig körning är, enligt 3 § första stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, att han fört körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad till det. Enligt fast praxis skall rekvisitet ”utan att vara berättigad” vara täckt av P.N:s uppsåt (se t.ex. NJA 1986 s. 392).

P.N. har ett vitryskt körkort. Hovrätten har först att ta ställning till om körkortet, vid tiden för de aktuella körningarna, var giltigt.

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket körkortslagen (1998:488) gäller även andra utländska körkort än sådana som är utfärdade i en stat inom EES i Sverige enligt sitt innehåll. Vidare anges i bestämmelsen att om körkortet inte är utformat i överensstämmelse med någon av förebilderna i de konventioner om vägtrafik som har undertecknats i Genève den 19 september 1949 respektive Wien den 8 november 1968, och inte heller är utfärdat på engelska, tyska eller franska, så är körkortet endast gällande tillsammans med en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till svenska, danska eller norska. Av bestämmelsen följer således att ett sådant utländskt körkort är giltigt i Sverige om det är utformat i överensstämmelse med nämnda konventioner eller om det är utfärdat på engelska, tyska eller franska eller om det företes tillsammans med en bestyrkt översättning. P.N:s körkort är inte utfärdat på engelska, tyska eller franska och vid tiden för körningen företeddes det inte tillsammans med en bestyrkt översättning. För att vara giltigt i Sverige måste det därmed vara utformat i överensstämmelse med någon av de konventioner som nämnts ovan.

Enligt hovrätten är P.N:s körkort utformat i överensstämmelse med nämnda konventioner. Det innehåller således bl.a. den franska beteckningen för körkort, ”permis de conduire”, samt relevant information – såsom innehavarens namn, förarbehörighet och giltighetstid – angiven med latinska bokstäver och siffror (se 1968 års konvention, annex 6). Även i övrigt motsvarar körkortet de modellexempel som avbildats i konventionerna. P.N:s körkort är därmed, såvitt hovrätten kan utröna, giltigt enligt svensk lag.

Enligt 6 kap. 2 § andra stycket körkortslagen gäller körkortet inte i Sverige om innehavaren är folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år. P.N:s uppgift att han folkbokfördes här i mars 2004 har inte ifrågasatts. De ifrågavarande bilfärderna skedde tidigare än ett år härefter, varför han då hade rätt att framföra bilen. Åtalet skall därför redan på denna grund ogillas.

Målnummer B 2776-05